En vecka i Lombardiet – sen kom coronan

KTH-studenten Alexander Volminger, 24 år, skulle ha spenderat sin utbytestermin i Milano under våren. Det som inte gick att förutse var att Milano, huvudstad i Lombardiet, skulle bli en del av coronasmittans epicentrum i Europa. Alexander berättar om sina upplevelser från utbytesterminen som skulle varat i sex månader men som istället blev en dryg vecka lång.

Alexander Volminger är tillbaka i Stockholm.
Alexander Volminger är tillbaka i Stockholm.

Han studerar sitt femte år på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm och redan i somras bestämde Alexander Volminger att han skulle spendera vårterminen i Italien. På Università degli studi Milano väntade kurser inom data.

– Många studenter väljer ett utbyte i engelskspråkiga länder, koordinatorn på KTH blev väldigt glad att jag valde Italien, berättar han.

Feberkontroll på flygplatsen

Redan när Alexander anländer till flygplatsen utanför Milano måndagen den 17 februari märks det att något är annorlunda. Kontrollanter med munskydd siktar ett instrument mot resenärers pannor för att kontrollera om de som kommer in i landet har feber. De som registreras med för hög temperatur tas in i ett separat rum för vidare tester.

– Jag hade följt nyheterna och visste att coronaviruset hade spridit sig till Europa, men det var ett fåtal och Sverige hade också smittfall vid den här tidpunkten, säger Alexander Volminger.

”Mobilen börjar vibrera frenetiskt”

Terminen drar inte igång förrän vecka därpå och på en inspark under fredagen med andra utbytesstudenter börjar hans mobil vibrera frenetiskt. I en chattgrupp med andra studenter upplyser någon om att coronasmittfall bekräftats i Lombardiet. Alexander Volminger befinner sig då på en apperitivo på en bar i Milano. Stämningen är ändå fortsatt lugn trots att det spekuleras vilt i chattgruppen vad det innebär.

– Där och då tänkte vi inte ens på att Milano ligger i Lombardiet, skrattar han och fortsätter:

– Men känslan var att det är lugnt så länge viruset är på avstånd.

På lördagen sitter Alexander Volminger på en sportbar och ser fotbollslaget Milan spela bortamatch. En svensk student som förstod italienska, hade snappat upp från italienska studenter att terminen kunde flyttas fram en vecka.

– Jag tror det var runt 10–20 smittade då i landet och de var i närheten av Milano.

På söndagen är Alexander tillsammans med två andra studenter på en modeshow med påtagligt lite folk. Rapporterna kommer om att viruset sprids och coronasituationen leder till att andra evenemang ställs in i staden. Nu meddelar universitetets rektor studenterna att skolan stängs en vecka tillsvidare.

– Pappa från Sverige säger att jag borde åka därifrån, antalet smittade hade stigit till cirka 60 personer och det närmar sig Milano.

– Till och med min bror ringer som aldrig brukar vara orolig, nu börjar jag för första gången kolla på flygbiljetter till Sverige.

Alexander berättar att när han skulle handla mat under söndagen var stämningen i butiken stressig. Folk hade börjat bunkra pasta och vatten, hyllorna var helt tomma på de varorna. På den korta tiden i Italien upplevde Alexander att viruset hade mycket större effekter än vad det haft i Sverige. Gatorna var tomma, de flesta bar masker och på tunnelbanan backade alla undan om du kom för nära.

– Bunkringen var på en annan nivå i Italien, min pappa ringde igen och tyckte att jag skulle bunkra upp, säger Alexander Volminger.

Oviss karantän

Flera andra utbytesstudenter blir hemkallade av sitt universitet. KTH hör inte av sig alls till Alexander men han tar ändå beslutet på måndagen att boka flygbiljett hem. Det hade börjat talas om att sätta staden i karantän och hur den skulle te sig var oklart.

– Undervisningen skulle ändå bli på distans och jag var inte sugen på att sitta i karantän i Milano när jag inte visste hur karantänen bli i praktiken. Nu har det liksom skapats en svart marknad för att låna varandras hundar, för det är ett giltigt skäl till att ta promenad. Stämningen i staden var riktigt låg på tisdagen när jag åkte, taxichauffören sa att jag var hans första kund den dagen och då var klockan redan tolv.

Ämnen i artikeln
Mer om: Ungdomar utomlands
Mer från: Personligt
Mer från Läget