Vägen till körkort kan vara kostsam, tidskrävande och svår. För en person med funktionsvariationer kan det vara en ännu större utmaning. Vägen kan vara längre och fylld av hinder. Ändå går det, om viljan finns.
– Du ska bara tro på dig själv, säger Elisabeth Varli.
Bakom ratten sitter 20-åriga Elisabeth Varli från Södertälje. Hon spänner fast säkerhetsbältet och vrider om nyckeln med vänsterhanden. Ett svagt ljud hörs från motorn. Med vänsterhanden lägger hon i drive-mode och börjar manövrera med ratten och styr ut från parkeringen.
Elisabeth föddes utan en högerhand, men det hindrade inte henne från att följa drömmen om körkortet. Tillsammans med sin pappa övningskörde hon och klarade uppkörningen på första försöket.
– Det är bara att gasa och bromsa.
Ett viktig mål
Utanför bilfönstret passerar Södertäljes gator förbi. Elisabeth blick skiftar mellan vägen och backspeglarna. Med handen på ratten berättar hon vad körkortet har betytt för henne.
– Det var självklart för mig att skaffa körkort direkt när jag blev 18 år.
Samtidigt berättar hon att hon önskade att hon kunnat ta ett manuellt körkort.
– Egentligen hade jag velat ha ett manuellt körkort, som mina vänner. Men det kan jag inte skaffa.
På fritiden ägnar hon sig åt Tiktok, där hon öppet delar med sig om livet med en hand. Hennes konto har i dag över 90 000 följare och har mötts av både nyfikenhet, kärlek och hårda kommentarer.
– De har hjälpt mig väldigt mycket. Jag började med TikTok för att skapa medvetenhet. Men ibland blir det mycket.
Individanpassad utbildning
Utbudet av körskolor är inte lika stort för elever med funktionsvariationer i Sverige. Men mitt i centrala Stockholm har ett eget initiativ tagits. Här finns landets enda STR-anslutna trafikskola, som har en fullt utrustad bil med tio olika styrsystem.
Trafikskolans ena bil står fickparkerad på den sluttande gatan. Michael Kappe, trafiklärare, visar två avtagbara rattspinnare. Rattspinnaren gör det möjligt för personer med bland annat nedsatt rörlighet att kunna exempelvis blinka och tuta. Vid förarsätet finns även handreglage för gas och broms, för de som inte kan använda benen.
Michael menar att det krävs noggrann planering för att anpassa undervisningen till varje elevs behov.
– Jag ser inte problemen, utan möjligheterna. Jag hade en tjej som var 112 centimeter och då fick jag höja armstödet med åtta centimeter för att hon ska kunna få stöd med armen när hon kör.
“Sätta mig in i deras situation”
Michael har jobbat i branschen i 22 år och specialiserat sig på både neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), som ADHD och autism, och motoriska funktionsvariationer. Han har en stor förståelse för eleverna, som bottnar i egna erfarenheter.
– Jag var själv med om en allvarlig bilolycka och var förlamad ett tag. Det var en upplevelse som gjorde att jag brinner för det här, säger han.
Michael ser ett problem med att behovet är stort, men utbudet är litet.
– Väldigt få aktörer engagerar sig i problematiken över hur varje individ fungerar med sin bokstavskombination.
Låg självkänsla
En annan utmaning Michael påpekar är att många elever kommer in med en låg självkänsla. Det grundar sig främst i deras diagnoser. Det gör att vissa inte kan sitta i en gruppundervisning för att de skäms.
– Jag har en tjej som har en stor nallebjörn med sig varje gång hon kör. Jag har två andra tjejer som har varsin supporthund.
Den låga självkänslan påverkas ofta av människor runt omkring. Michael berättar att många familjer är tveksamma om körkort är möjligt.
– De kan säga, ’nej, du kommer aldrig få ett körkort’. Men sen klarar de det. Ibland före sina syskon som inte har någon funktionsvariation. Har man viljan, intresset och ambitionen kommer man lösa det.
Begränsad statistik
I Sverige finns det 778 000 personer mellan 16-65 år som har någon form av funktionsvariation. Däremot finns det ingen exakt siffra över hur många som har körkort. Statistiken är begränsad och har inte heller någon egen kategori, skriver Transportstyrelsen i ett mejl.
Däremot pågår ett arbete hos Transportstyrelsen, där regeringen vill se över reglerna för personer med ADHD eller autism. Syftet är att uppdatera reglerna utifrån ny forskning och medicin och hitta en balans mellan trafiken och föraren.
“För att få ta körkort måste man vara en lämplig och säker förare. Bedömningen sker utifrån både medicinska och personliga perspektiv. Om en ansökan får avslag beror det på att kraven inte uppfylls,” skriver Transportstyrelsen.
Vid körprovet förväntas personen ansvara för att köra upp i ett lämpligt anpassat fordon.
“Den som har villkor om anpassat fordon på sitt körkortstillstånd genomföra provet i ett sådant fordon som uppfyller körkortsvillkoret. Kör man upp hos Trafikverket ansvarar man själv för att ha ett sådant lämpligt fordon”.
Sätt kraven själv
Elisabeth och Michaels elever är ett bevis på att körkort är möjligt för alla.
– Om du vill någonting ska du bara köra, säger Elisabeth.
