Trenden för hållbara fonder har vänt. Stora summor dras nu ur investeringar märkta som hållbara, vilket väcker oro för om det kommer att finnas tillräckligt kapital för att finansiera klimatomställningen.
– Om det är permanent är det klart att det är väldigt problematiskt, säger Emma Sjöström, forskare vid Handelshögskolan, till Läget.
Intill Värtaverket i Stockholm.
Foto: Sam Bornstein
Investeringar för klimatets skull är en del i arbetet för att främja en hållbar framtid. Men på senare tid har förtroendet för hållbara investeringar börjat vackla, till en början i USA och nu också i Europa. Enligt analysverktyget Morningstar har 1,2 miljarder dollar tagits ur från fonder i Europa som är relaterade till det som kallas ESG: Environmental, Social, Governance. ESG är ett system som ser till att styra investeringspengar och resurser till företag som ansvarar för klimat och hållbarhet, sociala frågor och bolagsstyrning.
Efter Parisavtalet 2015 började allt fler tala om vikten av att främja hållbarhet. Och investerarnas pengar skulle bli en del av klimatomställningen. Det var åtminstone förhoppningen.
ESG signalerade att investeringar både kunde vara gröna och lönsamma. Miljarder pumpades därför in i hållbara fonder. Och dörrarna tycktes stå lite öppnare för en grön framtid.
Men om dörrarna stod öppna då, är de på god väg att stänga igen nu, i alla fall om man tittar på sparandeformen ESG.
Kritiken mot ESG
Emma Sjöström, 51, är forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och expert inom hållbara investeringar och ESG.
Emma Sjöström på Clarion Tapetfabriken i Sickla, Stockholm.
Foto: Sam Bornstein
– Vare sig det här är en temporär eller permanent utveckling är svårt att säga. Om det är permanent är det klart att det är väldigt problematiskt, säger hon.
En av de avgörande orsakerna Emma tar upp är den politiska utvecklingen. Påverkan från USA och Trumpadministrationen kan ha stor effekt när det kommer till ESG.
USA har under Trumps styre bland annat gått ur Parisavtalet och under en längre tid riktat stark kritik mot ESG. Kritiken består av att ESG är en slags “woke capitalism”, som innebär att företag använder termen för att framstå som goda, snarare än att åstadkomma verklig förändring. USAs osäkra inställning till ESG är något som påverkar även här i Europa, menar Emma.
– Jag tror att det just nu råder en paus kring dessa satsningar. Många bolag ser att det inte lönar sig att göra vissa satsningar.
Hon menar att den politiska situationen och regler från statligt håll påverkar vilka ekonomiska val företag ska ta.
Det finns exempel på industribolag som marknadsfört en hållbar profil, lockat stora ESG-investeringar, men som hamnat i ekonomisk kris. Ett exempel är Northvolt, som länge lyfte fram sin klimatprofil men ansökte om konkurs i mars 2025.
Hur ser trenden ut?
Går det att anta att det inte längre är “trendigt” att investera grönt?
Enligt Morningstar har 115 fonder i Europa under 2024 tagit bort ESG-relaterade termer ur sina bolagsnamn. Men Emma Sjöström tror ändå inte att engagemanget för hållbarhet har försvunnit.
– Jag tycker det finns starka indikationer på att bolag fortfarande arbetar för hållbarhet, de kanske bara inte kallar det ESG längre.
Trots de stora uttagen från ESG-fonder finns det de som anser att hållbarhet är en term som används slarvigt. En av dem är John Hassler, 64, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet och regeringens klimatutredare.
John Hassler under ett seminarium på Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Foto: Anders Wiklund/TT
– På finansmarknaden har det funnits en tro om att allt som marknadsförs som “grönt” kommer vara lönsamt. Northvolt är ett exempel där mycket inte var helt genomtänkt, säger John Hassler till Läget.
Hassler menar att det krävs ett större researcharbete för att förstå om de ”gröna investeringarna” faktiskt är lönsamma, både för klimatet och ekonomin. Istället för att se det som en kris, ser han situationen som en nödvändig utveckling där folk blir mer mån om att pengarna hamnar där de faktiskt gör skillnad.
– Att investeringar sker med mer noggrannhet, det kan inte vara dåligt.
Ungas roll för en hållbar framtid
John Hassler är optimistisk kring framtiden. Så länge EU regler hålls och politiken tillåter tror han att det fossila kommer fasas ut. Han betonar även att unga har en viktig roll att spela, oavsett om det är i liten eller stor skala.
– Ungas öppenhet är avgörande. Att engagera sig politiskt och inte fastna i hur det brukar gå till är kanske det viktigaste. Det är så vi bryter gamla mönster, säger han.
Emma Sjöström berättar om vad som kan behöva tänkas på när det kommer till hållbara val.
Det överensstämmer Emma Sjöström med och understryker att det finns konkreta verktyg som kan hjälpa de som vill påverka, men inte vet var de ska börja.
– Fair Finance Guide är ett bra exempel. Det är en gratis, oberoende tjänst som granskar hur olika banker investerar och lånar ut pengar. Exempelvis om de stödjer fossil verksamhet, säger hon.
