Ungdomsbarometern släpper varje år en ”generationsrapport” som baseras på intervjuer med över 17 000 ungdomar i åldrarna 15-24 år. Årets rapport visar på minskat intresse för klimat- och miljöfrågor. Endast 13 procent har svarat att de skulle identifiera sig som miljövän, jämfört med 27 procent 2018.
– Vi har sett den här utvecklingen över tid på lite olika ställen i vår undersökning. Både när vi frågar om de viktigaste samhällsfrågorna och om identiteter, säger Johanna Göransson, konsult och expert på livsstil och konsumtion på Ungdomsbarometern.
En reaktion på den tidens trender
Åren innan pandemin låg klimatintresset bland unga på topp. I rapporten 2019 var det mer än hälften av ungdomarna som tyckte att miljö och klimat var den viktigaste samhällsfrågan. Något Johanna Göransson tror var en reaktion på den tidens trender och politiska klimat.
– Det var då Greta Thunberg satt vid riksdagen. Och det var ett väldigt stort fokus på de frågorna, särskilt bland unga. Det blev en rörelse som jag tror fångade många, förklarar Johanna.
Förutom miljövän har också de som identifierar sig som feminist och antirasist minskat till 24 procent respektive 15 procent. Något som förklaras av liknande anledningar då identiteterna toppade under metoo-rörelsen och Black lives matter-rörelsen för att sedan minska åren efter.
Andra kriser kräver uppmärksamhet
Klimatengagemanget konkurreras inte bort av ointresse – utan av en upplevelse av andra kriser som tränger sig på, menar Johanna Göransson. Pandemin, gängkriminalitet, ekonomisk oro och krig i omvärlden har skapat en vardag där många unga känner att andra frågor kräver mer omedelbar uppmärksamhet.
Just ekonomin ses ofta som ett hinder som påverkar vad unga tycker är viktigt och vad de faktiskt kan göra i praktiken.
– Det är nånting som också påverkar, kanske inte miljöintresset, men de möjligheterna unga ser att de har för att agera mer hållbart, menar Johanna.
Samtidigt kan en begränsad ekonomi ibland leda till hållbara beteenden såsom minskat matsvinn och att man handlar mer second hand.
”Mindre intressant och mindre viktigt”
Johanna menar på att det fortfarande finns många unga med ett starkt miljöengagemang. Men att det kollektiva miljötänket har minskat och att medelvärdet skiftat.
– Det har blivit mindre intressant och mindre viktigt för unga – till fördel för andra frågor som upplevs mer akuta, säger hon.
Unga vill inte vara ”woke”
Årets rapport menar på att allt fler ungdomar lämnar ideal som anses vara ”woke”. Till exempel miljöaktivism eller det som kan ses som en politisk identitet såsom feminist eller antirasist.
Robin, 18, och Iver, 17, håller med om att många unga ser miljöengagemang som lite ”woke”.
– Om man säger att ”ja, jag är miljöaktivist”, då tänker folk att ”är du sånna som klistrar fast sig på vägar?”, säger Iver.
De menar på att grupper som Återställ våtmarkerna, som har fått stor spridning på sociala medier, har gjort miljöaktivism till något man inte vill associera sig med. Det har även gjort så att det är svårt att veta hur pass stort ens engagemang måste vara för att få kalla sig miljövän, menar Robin.
– Om jag bara duschar lite kortare och källsorterar kan jag verkligen kalla mig själv för miljövän då?, säger Robin.
En mer materialistisk och individualistisk generation
Trenden pekar på att identiteter såsom miljövän, feminist och antirasist har blivit väldigt politiskt laddade på senaste tiden, menar Johanna Göransson. Istället använder man mjukare, mer livsstilsbetonade eller intressestyrda ord för att beskriva sig själv. Hon menar på att den nya ungdomsgenerationen är lite mer materialistisk och individualistisk.
– Man har ganska mörk syn på samhällsutvecklingen, men starkt tro på sin egen framtid. Bilden av hur det kommer gå för samhället i stort och hur det kommer gå för en själv är ganska frånskilda, säger Johanna Göransson.
