Laget som finslipar tekniken och glädjen

Ännu en söndag. Ännu en träning för spelarna i Panthers. Stämningen är avslappnad och det är ingen brådska att sätta i gång. Vissa har suttit och väntat ett tag medan andra gör entré precis när klockan slår 15:00.

Här på Hjorthagens IP i nordöstra delen av Stockholm möts tjejer och killar i alla olika åldrar för att tillsammans spela en av världens mest populära sporter, fotboll. Såklart. Laget har nyligen expanderat från att spela i två divisioner till tre och tillsammans fyller de en 11-manna och en 5-manna plan.

Gemenskap

Eva Hjelm är ordförande för Djurgårdens Handikappfotbollsförening (DIF HFF), Panthers. Sedan 90-talet har laget välkomnat spelare som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vilket är människor med funktionsvariationer av psykiskt eller fysiskt slag som behöver hjälp och stöd för att klara sitt dagliga liv.

– Vissa har varit med i laget sedan det startade, säger Eva.

En förälder berättar att det sociala med fotbollen betyder jättemycket för spelarna. Hon menar att det är många som inte har ett brett umgänge utanför laget och därför blir dessa söndagar, matcher och resor extra viktiga.

Stöd från H&M-familjen

Samtidigt som Eva tar närvaro försöker hon kränga på spelarna och deras nära och kära tröjor med trycket ”Panthers”. Det är få som nappar. Alla har redan en, två eller fler hemma.

– Vi kan inte sälja dem fastän det finns viss efterfrågan, säger Eva och skrattar.

För 800kr per år får spelarna nya matchställ, åka på läger, spela match och träna en gång i veckan. Eftersom DIF HFF är en ideell förening ska den drivas utan vinstintresse. Pengarna kommer in genom privata donationer eller bidrag. Det visar sig att en i Persson-familjen, grundarna av H&M, är ett stort fan av Djurgården och har genom en stiftelse skänkt pengar till Panthers.

– Nu kan vi vara lugna ett tag, säger Eva.

Peppig musik dånar under uppvärmningen innan det är dags för att börja finslipa tekniken.

Läget har träffat några av Panthers unga spelare.

Anfallaren Ida

Alla träningar avslutas med match och på 5-manna planen löper 21-åriga Ida med ögonen fastnaglade på bollen. Hon gör sig fri från försvaret titt som tätt och till slut spränger hon in bollen, mitt i krysset.

– Det betyder mycket för mig att springa runt och röra på mig. Och göra mål, säger Ida.

Hon är bra kompis med alla i laget och har en ganska lugn attityd till eventuella förluster. Oftast är det Ida som måste trösta lagkamraterna om de har förlorat en match.

– Det är klart att jag kan bli ledsen men egentligen är jag inte så tävlingsinriktad. Det är ju bara en match.

När hon inte spelar fotboll eller landhockey, som hon också går på, jobbar hon på en hamburgerrestaurang. Inom en snar framtid hoppas Ida att hon ska åka till en plats i solen och chilla.

– Mitt favoritställe är Spanien.

AIK till DIF

För 18-åriga Raman tar fotbollen upp mycket av tiden. Han har spelat hela sitt liv och det är viktigt för honom att kunna fortsätta med sporten. Därför är han glad över att spela i Panthers. Trots att AIK är laget som ligger närmast hjärtat fick det bli DIF.

– Det känns ändå bra, man måste ju börja någonstans.

Farsan är tränare så Raman känner att han måste visa upp sig lite extra för de andra lagkamraterna. Vissa är dubbelt så gamla som Raman men det är inget han tänker på. I stället lär de sig av varandra.

– Då får man veta hur de spelar.

Egentligen är drömmen något helt annat. Efter studenten vill han plugga till att bli professionell fotograf. Men det finns ett problem.

– Det är så jävla dyrt bara.

Sportkillen

När Emil, 19 år, springer fram och tillbaka över planen klarnar bilden av varför vägen till lagets högsta division gick fort. Tränarna tycker han är snabb, vilket han även bevisar under uppvärmningen då han går all in.

Det var för knappa sex år sen som Emil blev intresserad av att spela fotboll och det självklara valet blev då Panthers.

– Jag älskar Djurgården. Jag gillar fotboll. Då började jag här.

Precis som Ida håller han på med flera sporter samtidigt. Han är även ishockeyspelare i Sollentuna Hockey. Utöver det fylls vardagen med skola, träning, löpning och att hänga med vänner. Men om han skulle välja mellan ishockey och fotboll spenderar han hellre tiden på konstgräset.

– Det absolut roligaste är att spela match.

Panthers fortsätter att värva spelare och varken Ida, Raman eller Emil har några planer på att lämna laget. Emil berättar att det har varit några tuffa år då de har spelat i en ojämn division. Men han taggad inför säsongen.

– I år kommer vi göra det bättre och vinna ännu fler matcher, säger han kaxigt.