I takt med att klimatkrisen blir allt mer påtaglig söker människor nya sätt att leva mer hållbart. För vissa innebär det att byta till elbil, för andra att äta mindre kött. För Jonas Lindebring var det att plastbanta, alltså att minska plastanvändningen i sin vardag.
– Småsaker kan göra skillnad i slutet av dagen, säger Jonas Lindebring.
För 20 år sedan bestämde sig Jonas Lindebring, 58, och hans familj för att minska plasten i hemmet. De ville göra det för klimatet, men också för hälsan. För hemmet i Vikingstad, strax utanför Linköping, började små förändringar att ta plats och gick sedan över till en livsstil.
– Stekspaden var det första jag slängde ut, sen blev det resten i köket.
Jonas berättar att allt började när han blev medveten om plastens påverkan på hälsan. Han började bli skeptisk och funderade på vart all plast tog vägen.
– Den uppvärmda plasten bekymrade mig vid matlagning, och smörknivarnas plastkant som slets bort. Efter det började jag se över mina kläder och vilket material de bestod av.
Jonas Lindebring, 58, från Linköping, jobbar för att minska sin plastkonsumtion.
Foto: Privat
Plast överallt
Genom åren har Jonas och hans familj börjat se allt med nya ögon. Jonas har ett stort intresse för friluftslivet och att tillverka kaffe. Det som tidigare var en vanlig presskanna och friluftskläder, fick en ny betydelse.
– Tittar man på kaffepressen, finns det plastmaterial i det område där man häller kaffet. Sedan hittade jag plast i funktionskläderna jag bar.
Samtidigt som det var en självklar omställning, var det svårt. Jonas kom på kreativa lösningar. Hemgjorda keramikmuggar ersatte plastmuggar, köksredskap i metall och trä, och han köpte ekologiska kläder i bomull. Men andra saker var svårare att byta ut.
– Diskborsten, till exempel. Det finns hur många plast diskborstar som helst, men det är svårt att hitta i naturmaterial som håller.
Jonas metallmugg för utflykter och egna keramikmugg som han använder flitigt för sina dagliga koppar kaffe.
Foto: Privat
Den svårfunna diskborsten i naturmaterial.
Foto: Privat
Vattenflaska i metall, som främst används vid utflykter.
Foto: Privat
Annan variant av diskborste.
Foto: Privat
Inte tagen seriös
Jonas har länge varit aktiv i Naturskyddsföreningen och drivit frågor om plast vidare. Men hans engagemang möts ofta av missförstånd och motstånd. Personer i hans omgivning som inte tänker likadant säger ofta att han överdriver.
– När jag diskuterar plast med andra människor, blir de ibland väldigt förvånade. Går vi ut på en gemensam utflykt till exempel, då kommer plastmuggen. Och när jag är skeptisk säger de ‘det här har ju aldrig varit ett problem, så lugna ner dig’.
Däremot ger han inte upp. Jonas menar att vi inte måste plastbanta fullt ut, utan att plast också har sina fördelar.
Tror du att vi någonsin kan bli plastfria?
– Nej, det tror jag inte och jag är heller inte det, långt ifrån. Jag rekommenderar heller ingen att vara totalt plastfri heller.
Åsa Stenmarck från Naturvårdsverket.
Foto: Henrik Löwenhamn
Materialet plast
Åsa Stenmarck arbetar på Naturvårdsverket med cirkulär ekonomi, som handlar om att hitta hållbara sätt att använda jordens resurser. Det handlar om att återanvända, reparera och återvinna. Även Åsa håller med om att plast har sina fördelar.
“Plast är ibland det bästa materialet faktiskt”, skriver hon i ett mejl.
Plast är ett billigt material och hon menar att både privatpersoner och företag kan använda sig av för mycket plast. Eftersom materialet är billigt är hållbarheten sämre och slits snabbare, vilket leder till att slängs i förtid. En annan utmaning blir att det inte finns några starka ekonomiska skäl för företag att återvinna plast, eftersom det är billigare att nyproducera. Det skapar även problem vid återvinningen när det ständigt kommer in nya sorter.
“Genom att tillämpa cirkulär ekonomi så både minskar vi mängden plast som kommer till marknaden men vi skapar också förutsättningar för att plastmaterial återvinns och att inget läcker ut.”
“Minska utsläppen från tillverkning till förbränning”
Naturvårdsverket vill att mer än hälften av all förbrukad plast ska återvinnas och bli till ny råvara. Men i dagsläget är det bara omkring åtta procent, enligt rapporten “Naturvårdsverkets Färdplan för hållbar plastanvändning”, från 2021. Enligt rapporten behövs det nytänkande vid designfasen för att smidigt kunna avgöra när vi kan ersätta fossil plast med återvunnet plast istället.
Tips för dig som vill börja plastbanta
Jonas bästa tips är att börja med små saker som enkelt går att byta ut, exempelvis köksredskap och undvika plastförpackningar när man handlar.
Åsa tipsar även om att vara eftertänksam vid inköp och inte handla saker i onödan. Hon lyfter att handla mer begagnat, lämna in saker till återvinning och leta efter produkter som innehåller återvunnen råvara.
Unga framtida plastbantare
Medvetenheten om miljöproblemen kan få fler att engagera sig i att plastbanta särskilt bland unga, menar Jonas. Även Åsas framtidsprognos tyder på att vi förhoppningsvis kommer att återvinna mycket mer än vad vi gör i dag.
– Att plastbanta behöver varken vara dyrt eller svårt att ställa om till, utan stegvis leda till fler förändringar, säger Jonas.
