”Det kräver arbete om man vill påverka”

Martin Hallander gör sitt sista år i ungdomspolitiken.
Martin Hallander gör sitt sista år i ungdomspolitiken.

Martin Hallander har spenderat nästan lika många år av sitt liv i KDU som utanför. Efter att ha tagit sig till förbundets absoluta topp ser han nu sin avgång som ordförande i horisonten, men blickar framåt mot en fortsatt karriär inom Kristdemokraterna.

När Martin Hallander får frågan om vad som ledde honom in i politiken är det första han hänvisar till familjen. Han beskriver en uppväxt där politik var ett regelbundet samtalsämne runt middagsbordet i Lindängen i Malmö.

– Min familj var inte politiskt aktiva, men det pratades ständigt om olika samhällsfrågor. Mamma och morfar flydde från Polen och var politiskt aktiva där, så det finns ju närvarande, säger Martin Hallander.

När Hallander var tretton år gammal tog han för första gången klivet in i politiken. Då gick han med i Liberala ungdomsförbundet (LUF), men kom att lämna strax därefter.

– Jag började fundera mer och mer på vad jag tycker politiskt.

Vid sexton års ålder ville han tillbaka in i politiken officiellt. Valet stod mellan Moderata ungdomsförbundet (MUF) och Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU). Valet föll på det senare och efter elva år är han inte bara kvar i förbundet, utan även ordförande sedan hösten 2018.

Sexton är trots allt en ganska ung ålder. Har det alltid varit självklart att KDU är rätt för dig?

– Det är klart att under åren förfinas ens politiska åsikter, men de grundläggande tankarna och synen på samhället är mer beständig. Jag hittade verkligen rätt när jag engagerade mig i KDU.

Ett decennium i ungdomspolitiken

Det svenska politiska klimatet har förändrats avsevärt det senaste decenniet och Martin Hallander har varit aktiv under tiden. När han gick med i KDU var alliansen inte bara intakt, utan i regeringsställning. Bara sedan han blev ordförande har alliansen spruckit, Sverige har haft en regeringskris och går nu igenom en pandemi.

– Alliansen var inte bara ett projekt på nationell nivå, utan gick verkligen in på gräsrotsnivå, alltså även ungdomsförbunden. När alliansen sprack så är det klart att det kändes även för oss, säger Hallander.

Kan du se att det har underlättat något för er som ungdomsförbund?

– Personligen tycker jag att det är tråkigt med splittringen, men det har uppstått nya frågor och där har vi inte samma mål.

Splittringen har inneburit att de före detta alliansförbunden tydligare fått stå på egna ben. Med det kommer fördomar som man alltid levt med, men som man nu behöver hantera mer självständigt.

– KDU har aldrig haft som mål att vara gapigast. Vi har som mål att ha en seriös framtoning. Vad det handlar om är att man inte bara ska få en seriös plattform, utan att man också ska vilja vara del i den, säger Martin Hallander.

Hur ser du på fördomarna mot er i förhållande till de mot andra ungdomsförbund?

– Vi är ett av de ungdomsförbund som har allra tuffast fördomar mot sig. Exempelvis ”måste man vara religiös?”. De är enkla att bemöta i sak, men gäller att vara medveten om att de finns. Jag har jobbat mycket med att tvätta bort fördomarna mot oss.

Det finns en följdfråga från min sida, men Hallander har mer att säga.

– Men det finns en positiv sak med detta också. Det är att det är väldigt lätt för många att gå med i MUF, men att gå med i KDU är ett större steg och ett mer medvetet val. De som söker sig till KDU är ofta mer pålästa och har en stark ideologisk förankring, påstår han.

Han ser också en mer praktisk distinktion från andra ungdomsförbund som han menar att KDU inte delar.

– Det finns en bild därute av att ett ungdomsförbund ska slå på det egna partiet för sakens skull. Jag vill hävda att det tvärtom finns ett stort internt politiskt arbete. Det är däremot oerhört viktigt för ett ungdomsförbund att inte vara rädda för att kritisera partiet om man ser ett behov. Det handlar inte alltid om långsiktigt policybyggande. Man måste låta ungdomar testa gränserna också.

Det lyser igenom i hans svar att Martin Hallander har stor erfarenhet av ungdomspolitik, men kanske framför allt att han har en stor tilltro till den. Så att vi idag ser en ungdomsgeneration med större politiskt intresse än många tidigare generationer, men som samtidigt tar mindre ställning partipolitiskt skulle för någon som är politiskt aktiv kunna ses som en varningsflagg.

– Det jag uppfattar är att ungdomar är engagerade, men jag tror att vår generation och yngre känner att man måste köpa ett paket och blir låst och måste kompromissa om man går med i ett parti. Sanningen är den att ska man förändra så måste man kompromissa. Sanningen är att det är i partipolitiken du kan påverka på riktigt mest. Jag tror att man måste bli bättre på att formulera för ungdomar att det kräver arbete om man vill påverka, säger han.

Slutet på en era

När Läget pratar med Martin Hallander är det över telefon. Hans arbete medför vanligtvis relativt regelbunden pendling mellan Stockholm och Malmö, men under pågående pandemi begränsas resandet. Arbetet som förbundsordförande är på heltid, men om några månader kommer den eran att nå sitt slut.

– Jag kommer att sluta som förbundsordförande. När jag blev ordförande var jag tydlig med att det inte var min ambition att sitta över nästa val. Det handlar om att inse att det är tid att lämna över till nästa generation, säger han.

Avgången skulle preliminärt ha skett i maj, men på grund av coronakrisen har det skjutits upp till augusti.

Har det underlättat omstruktureringen nu när du tidigt gjort klart att du tänker avgå?

– Det blir ju val inom förbundet och jag är såklart neutral i hur nästa förbundsledning ska se ut. Det ska ske ett generationsskifte och det har varit oerhört viktigt för mig att det ska bli en smidig övergång.

Hur ser dina planer ut för framtiden?

– Jag kommer att jobba för partiet i Region Skåne.

Ämnen i artikeln
Mer om: Sveriges politiska ungdomsförbund
Mer från: Personligt
Mer från Läget