Elitsatsande ungdomar: "det här är så mycket mer än en sport"

Hej Hanna! Vem är du?

– Hej, Hanna Hellström, 16 år från Höllviken, strax söder om Malmö. Jag elitsatsar inom truppgymnastik i seniorlaget i Malmö och drömmer om att en dag vinna EM, vilket är det högsta inom truppgymnastiken.

Fart, styrka och akrobatik har Hanna alltid tyckt om. Hon har tränat truppgymnastik sen hon var 8 år gammal, men började inte tävla i de större tävlingarna förrän 2018 – vid 14 års ålder. Hon kände att det var dags att utmana sig själv ännu mer.

– Det är kul att utvecklas. Nu när jag bytt upp mig till seniorlaget är jag den yngsta i mitt lag och har massor att lära. Truppgymnastik är en annorlunda sport som kräver mycket mod.

Laget är det som håller glöden vid liv

Även fast man tävlar i lag så bedöms prestationerna individuellt. Lagandan är stark inom laget och om någon skulle ramla i en tävling blir ingen arg, det kan hända alla. Även Hanna.

– Det är inte kul i stunden men laget stöttar en. Så länge man gör sitt bästa så har man gjort allt man kan.

Hanna går just nu första året på gymnasiet, med inriktning ekonomi. När hon tagit studenten vill hon resa och börja jobba, men fortsätta med truppgymnastiken vid sidan av.

"Tumbling är min favorit"

När det kommer till tävlingar är fristående Hannas favoritgren. Hon säger att den grenen inte visas upp lika mycket vid träningstillfällena, så det är kul att äntligen få visa upp vad man jobbat på. Men i det stora hela är tumbling hennes favorit.

– Det finns så många olika sätt att utföra tumbling på. Det svåraste jag har gjort är en dubbel sträckt salto. Den innehåller tre övningar, en rondat, en flickis och en dubbelbakåtvolt i sträckt position. Det är mitt favoritvarv. Ibland lägger jag på en voltöppning innan och då blir det ett varv med fyra moment, vilket såklart är svårare.

Inte ångrat valet en sekund

Det bästa med truppgymnastiken är laget. Hanna berättar att så fort hon kommer in i träningshallen hamnar hon i en bubbla. Hon har kul på varenda träning och har aldrig ångrat sin satsning.

– Jag har ett fullspäckat liv, men det trivs jag med. Jag kan inte se ett liv utan truppgymnastiken och därför prioriterar jag träningen mer än allt annat.

Trots det hinner hon med både skola, vänner och familj. Den hektiska livsstilen har gjort henne väldigt strukturerad och hon tycker sig inte missa särskilt mycket.

– Jag går på fester som alla andra, men har jag en träning dagen efter så tar jag det lite lugnt. Men jag tycker inte att träningen stoppar mig från att ha kul.

Inga planer på att lägga av

Inom truppgymnastik är det bara en till två tävlingar per termin. Det Hanna är mest stolt över är lagets guldmedalj i JSM 2019.

– Det var en svårslagen känsla att vinna första guldet. Sen var jag för ung för att tävla i de nordiska mästerskapen, där mitt lag sen vann guld.

Lättare för killar

Vad man kanske inte kan tro så är herrlagens prestationer mer avancerade än damlagens. Hanna förklarar att herrarnas kraft och tryck i speciellt tumbling och trampett gör att de flyger högre och därmed får mer tid i luften att utföra sina volter på. Men borde inte damernas smidighet och kroppsbyggnad vara till fördel?

– Man kan tro det men så är det inte. Möjligtvis i yngre ålder. Killarnas muskler ger kraft, och det är det viktigaste för att kunna utföra svåra moment.

Både Riksettan och SM har ställts in på grund av coronaviruset, vad händer istället?

– Nu har vi tid att bygga upp våra kroppar och förebygga skador. Nästa tävling blir förhoppningsvis EM i höst, annars JSM i december.

Livet efter 30 då?

Nu tränar hon tolv timmar i veckan. Hanna kan absolut se sig själv fortsätta med truppgymnastiken så länge det är kul och kroppen orkar. Truppgymnastik är så mycket mer än en sport berättar hon, och hon vill inte bli av med stämningen i laget, bubblan i träningshallen och styrkan i kroppen.

Hanna har dock problem med sina benhinnor och i hopp om att bli av med smärtan går hon till en sjukgymnast, något som hon kan tänka sig att jobba med sen.

– Truppgymnastiken tar redan upp så mycket av min tid, så jag skulle inte vilja jobba som tränare. Däremot kan jag tänka mig att jobba som fysioterapeut.

Bästa tipset från Hanna om du också vill elitsatsa:

– Du behöver fokus, tålamod och motivation. Men det viktigaste av allt är att du har kul!