Svenska Akademien startades år 1786 av kung Gustav den III med syftet att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet” alltså att vårda och hålla koll på det svenska språkets utveckling. Än idag är kungen svenska Akademiens högsta beskyddare och han måste bli informerad om alla viktiga beslut som tas.
Ledamöterna, alltså de som är representanter för Akademien, har alltid varit 18 stycken, förutom när någon dött och ingen ny blivit tillsats. Vilket gör att de ibland också kallas De Aderton. Varje ledamot får en egen stol. Akademien har även en ständig sekreterare, en sekreterare som förr i tiden skulle sitta på livstid. Så är det dock inte längre.
De flesta av Akademiens ledamöter har en koppling till litteratur och språk på något sätt. Ledamöterna är en blandning av bland annat språkforskare, professorer i litteraturvetenskap och författare.
Verksamhet
Akademien är mest känd för att varje år utse nobelpristagaren i litteratur men de har även andra uppdrag. De delar bland annat ut stipendier varje år och är ansvariga för Svenska Akademiens ordbok.
Flera har redan lämnat
Akademiens ledamöter är representanter på livstid och enligt regelverket går det egentligen inte att lämna den stol man sitter på.
Däremot kan ledamöter välja att inte delta. Kerstin Ekmans lämnade Akademien på 1989 och i höstas berättade Lotta Lotass för Borås tidning att hon inte deltagit i Akademiens arbete sedan 2015.
Kulturprofilen
Under höstens metoo-upprop publicerade DN en granskning av den så kallade ”Kulturprofilen”. Han är misstänkt för att ha utsatt 18 kvinnor för sexuella övergrepp och trakasserier. Mannen är gift med en ledamot i Svenska Akademien.
Anklagelserna mot ”Kulturprofilen” har drabbat Svenska Akademien hårt då de bland annat gett ekonomiska bidrag till mannens verksamheter.
