Att äta häst kan ha positiva effekter på miljön

Hästkött är tabubelagt i Sverige.

Mindre än en tredjedel av avlidna hästar i Sverige slaktas för att användas som livsmedel. Samtidigt importeras årligen mellan 150 och 400 ton hästkött för att tillgodose den lilla efterfrågan som finns. En rapport från Hästnäringens Nationella Stiftelse visar att hanteringsprocesserna av hästkadaver har en negativ klimatpåverkan. Att äta häst är tabubelagt men en ökad slakt skulle ge positiva effekter på miljön.

Det har under lång tid ansetts vara fult och smutsigt att äta häst. Enligt Jordbruksverket äter svenskar varje år mindre än tusen ton hästkött, jämfört med 250 000 ton nötkött och 330 000 ton fläskkött. Richard Tellström är måltidsforskare och känd från TV-programmen Historieätarna och Landet Brunsås. Enligt honom är förklaringen enkel.

– Det är samma princip som i alla matkulturer. Vi har bestämt en definition på vad som är ätbart, och där ingår inte hästar. Det hade lika gärna kunnat vara avokado eller bladspenat. Ett annat bra exempel är alger. Trots att det alltid har funnits nära oss har vi inte definierat det som ätbart.

Även när Sverige huvudsakligen var ett jordbrukssamhälle så åt man inte häst. Slakten av hästar var förknippad med skam. Den vanliga slaktaren skötte inte slakten av hästar. Den orena sysslan lämnades istället över på andra.

– Ofta var det bödeln men det var också vanligt att samer skötte slakten så långt ner som Mälardalen.

Knappt en tredjedel slaktas

År 2013 avslöjades en livsmedelsskandal i Europa. Hästkött upptäcktes i produkter märkta som nötkött och det blev stor debatt i media. Men fokus skiftades snabbt från felmärkningen till förekomsten av hästkött. Enligt en rapport från Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har antalet slakterier som tar emot häst minskat sedan dess. Verktygen för att mäta innehållet i köttprodukter är känsliga och kan upptäcka DNA från olika djur. Det har gjort att nötkött från slaktare, som också hanterar häst, ratas för att man är rädd för att nötköttet ska misstas för att innehålla hästkött.

Det är bara en knapp tredjedel av avlivade hästar som skickas till slakt. Resten kremeras, begravs eller energiåtervinns. I HNS rapport beskrivs de olika metoderna:

• Energiåtervinning är det vanligaste sättet att omhänderta döda hästar och har fördelen att det skapar energi. Process som omvandlar djurkroppar till förbränningsmaterial är kostsam och då tillgången på anläggningar är liten krävs många transporter vilket ger en stor miljöpåverkan.

• Kremering är det dyraste alternativet och har en större påverkan på miljön. Fossila bränslen används för att hetta upp kremeringsugnar och den värmen tas inte tillvara på.

• Begravning av djur innebär alltid en risk för mark och vatten. Medicinsk avlivning blir allt vanligare och man vet inte säkert hur de giftiga preparaten som används bryts ned i hästkroppen och om de sprids i närmiljön.

Vid en slakt får ägaren istället en ersättning beroende på vikt och skick på hästen. Avräkningspriset ligger mellan tre och åtta kronor per kilo. Annars kan en avlivning kosta uppemot 15 000 kronor. Många slakterier som tar emot hästar har också särskilda processer för att underlätta för hästägarna och hästarna. Djuren kommer dit på särskilda tider när det är lugnare och slaktas inte på samma ställe som övriga djur.

Häst stroganoff

I många andra länder har man en annan syn på att äta häst. I delar av Asien anses köttet vara en delikatess och i Italien används det frekvent.

– Hästkött används ofta i Italiensk salami. Men italienarna gillar inte att berätta det, säger Richard Tellström.

I HNS rapport står det att 64 procent av svenskarna har ätit hästkött någon gång och att 24 procent skulle äta det oftare om det var mer lättillgängligt. Richard Tellström tycker själv om hästkött. Han föredrar att tillaga det som en vanlig biff eller som stroganoff. Trots det tror han inte att acceptansen för hästkött kommer öka.

– Att konsumtionen skulle öka om det finns en högre tillgänglighet är det inget som talar för. Vi har till exempel aldrig haft så mycket katter som vi har nu, men det gör oss inte mer benägna att äta dem.

Det finns tre huvudsakliga faktorer som bestämmer en matkultur. Värderingar, politik och ekonomi. Och han har ingen större tro till att vår matkultur och definition för vad som är ätbart kommer ändras.

– Insektsodling beskrivs ofta som en framtidslösning men det är inget som talar för det. Det måste definieras som ätbart.

Kommer vi någonsin att acceptera hästkött?

– När det gäller matkultur är det svårt att förutse. Något år framåt är allt man kan säga. Men eftersom vi inte har ätit hästkött på tusen år så vågar jag säga nej.

Mer om: Mat och moral

Boom för maträddarappar: Bli svinnsmart och spara pengar

Ekonomi Allt fler appar lanseras i syfte att hjälpa konsumenten att minska matsvinnet och spara pengar.

”Kan man välja bort att äta Black Beauty så gör man det.”

Krönika Hästar räknas som livsmedelsproducerade – så när får vi äta dem?

Därför äter vi inte häst

VETENSKAP Att äta häst har länge varit tabubelagt – men det kan vara bra för miljön

Mer från: Vetenskap

Tvättmaskinerna som tvättar utan tvättmedel

Vetenskap Avjoniserat kallt vatten, utan tvättmedel är den miljövänliga uppfinningen som ska tvätta rent. Men boende ...

Dags att utreda utmattningssyndrom

Vetenskap Trotts att diagnosen använts länge är det mycket som vi inte vet om den. Men nu kommer det att ändras!

Ett hjärta ska slå lite längre för att rädda fler

Vetenskap Lagen för organdonationer ändras i sommar, vilket väcker blandade reaktioner.

3 min

Pollenallergi påverkas av klimatet

Play Allt fler av landets ungdomar är pollenallergiker och pollensäsongen har dessutom blivit längre.

Gröna ytor där du bor – viktigare än du tror

Vetenskap Grönt är skönt – framförallt där du bor. Ett flertal forskningsstudier visar på att tillgången till gröna p...

Så påverkar skärmarna ungas hälsa

Vetenskap Trots att skärmtid ofta förknippas med ohälsa hos unga menar forskare på Karolinska Institutet att det är n...

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...