För 400 år sedan riktade Galileo Galilei ett av de första teleskopen mot himlen. Redan med den tidens utrustning kunde han se Jupiters månar och Saturnus ringar.
Sedan dess har teleskopen växt både i storlek och kraft, men fram till Hubbleteleskopet stötte alla på samma problem. Moln, föroreningar och ljus från städer störde bilderna av universum. Lösningen blev att placera teleskopen så högt upp och isolerat som möjligt. Med Hubble, hittade astronomerna “den perfekta bergstoppen”.
1990 blev Hubble det första teleskopet att lämna jordens yta och ostört kunna blicka ut över universum. Den 24:e april har 28 år gått sedan uppskjutningen.
På Stockholms universitet arbetar astronomen Dr. Angela Adamo. Hennes eget område, hur stjärnkluster formas och utvecklas, föddes med uppskjutningen av Hubble.
–På en skala från 1 till 10 skulle Hubbles betydelse vara 100. Teleskopet har förändrat vår förståelse av universum bortom all förväntan, säger hon till Läget.
Upptäckterna har varit många. Nobelpriset i fysik 2011 gick till Hubble-upptäckten att universum inte bara växer, som forskare tidigare trott, utan att expansionen också ökar i hastighet. Med hjälp av teleskopet har astronomer också kunnat avgöra universums ålder och ursprung i Big Bang.
Totalt har astronomer använt teleskopets observationer i mer än 15 000 vetenskapliga uppsatser, enligt siffror från NASA.
