World Meterological Organisation (WMO) konstaterar att minst ett år mellan 2022 och 2026 kommer bli det varmaste som någonsin uppmätts. Risken för detta är uppmätt till 93 procent. 2016, 2019 och 2020 har tidigare legat i topp som de varmaste åren. Enligt prognosen kommer 2016 nu troligen halka ned i rankingen. En avgörande faktor över vilket år som kommer bli det nya rekordåret kommer vara El Niño. Detta är ett väderfenomen som återkommer vart tredje till vart femte år, och höjer jordens medeltemperaur.

Parisavtalet

I Parisavtalet enades majoriteten av världens länder om att hålla höjningen av jordens medeltemperatur helst under 1,5 grader, men åtminstone under 2 grader. WMO-chefen Petteri Taalas har i en kommentar till pressmeddelandet sagt att valet av 1,5 grader inte är en slumpmässig statistik. ”Det är snarare en indikator på när klimatpåverkan kommer att bli allt mer skadlig för människor och faktiskt hela planeten”, menade Petteri Taalas.

För ett halvår sedan hölls klimattoppmötet COP26 i Glasgow. Där var målsättningen att fortsätta hålla temperaturhöjningen under 1,5 grader. FN:s klimatpanel Intergovernmental panel on climate change (IPCC) menade dock i sin senaste rapport att det är ”nu eller aldrig” om klimatmålen ska kunna uppfyllas.

WMO bedömer att risken för att 1,5 graders-gränsen kommer att passeras under de kommande fem åren ligger på 48 procent. Dock kan denna föväntade höjning vara tillfällig. Det innebär att klimatmålen inte är utom räckhåll, enligt de deltagande forskarna. Parisavtalet handlar om ett mål på lång sikt, och inte bara vad som händer under ett enskilt år. Dock ser forskarna en risk med att gränsen passeras tillfälligt. Det kan vara tecken på att ökningen kan fortsätta under en längre period.

Det är snarare en indikator på när klimatpåverkan kommer att bli allt mer skadlig för människor och faktiskt hela planeten.

Katastrofala följder

Enligt IPCC kan något så extremt som en kollaps av den antarktiska inlandsisen bli ett resultat av en långvarig temperaturhöjning. I dagläget ligger höjningen på ungefär 1,1 grader, vilket redan gett världen svåra skogsbränder och kraftiga temperaturhöjningar.

WMO-chefen Petteri Taalas menar att om växthusgaser fortsätter släppas ut leder det till höjda temperaturer. ”Vid sidan av det kommer våra hav att fortsätta att bli varmare och surare, havsis och glaciärer kommer att fortsätta smälta, havsnivåerna kommer att fortsätta att stiga och vårt väder kommer att bli mer extremt. Den arktiska uppvärmningen är oproportionerligt hög och det som händer i Arktis påverkar oss alla”, skriver Petteri Taalas i rapporten.