En dyngsmedeltemperatur på mellan 0° och 10°, sju dagar i rad. Så låter den meterologiska definitionen av vårens ankomst hos SMHI. I det avlånga landet Sverige kryper sig våren från söder till norr under tre månader, och några exempel på datum från SMHI är 22 februari i Malmö, 16 mars i Stockholm, 11 april i Östersund, och 1 maj i Luleå.
Men tiden varierar, och bakslag med kyla och rusk kan fortfarande komma efter vårens inträde. Än så länge har den bara kommit till de allra sydligaste delarna, och Stockholm bjuder på en salig blandning av grått slask, kalla vindar, och enstaka dagar med solsken; urbilden av vädret som Nationalencoklypedin definierar så här:
aprilväder, ombytlig vädertyp, kännetecknad av snabba växlingar mellan solsken och snöbyar eller skurar av regn eller hagel.
Aprilväder är inte begränsat till månaden april, men det är oftast då det förekommer. Eftersom folk förväntar sig att det är i april värmen ska börja komma blir vädrets beteende då också extra uppmärksammat.
Värmen sammanfaller oftast ungefär med sommartiden den sista söndagen i mars, som är tänkt att låta oss utnyttja den allt ljusare delen av dagen bättre. Men de kritiska rösterna mot sommartiden är många, dels för att det ändå är ljust sent på natten under sommaren i de nordiska länderna, men även för att vi numera inte är lika begränsade av dygnet. Det finns gott om ljus från andra källor, och de flesta aktiviteter är inte längre beroende av dagsljuset; man kan helt enkelt göra det mesta både natt och dag. Under dagarna efter tidsomställningen har man dessutom kunnat se en svagt ökad risk för hjärtinfarkter, självmord, och arbetsplatsolyckor, troligen orsakade av den förlorade sömntimmen.
Dagens Nyheter har rapporterat att två av tre svenskar vill slopa omställningen, och i februari röstade EU-parlamentet igenom att EU-kommisionen ska utreda frågan om sommartid. Om kommisionen kommer fram till att omställningen gör mer skada än nytta kan den slopas permanent i hela EU.
Själva aprilvädret går det dock inte att göra så mycket åt, men enligt en rapport från SMHI stiger medeltemperaturen i Sverige på grund av klimatförändringar, i synnerhet under vinter och vår. Den beräknade ökningen beror på hur stor minskningen blir av de utsläpp som orsakar klimatförändringen. Vem vet, om utsläppen inte minskar tillräckligt kan förkortade vintersäsonger göra framtida generationers aprilväder till februariväder istället.
