På musikskolan Lilla Akademien i Stockholm repas det för fullt, trots att det är söndag. Elever från skolan och andra unga talanger samlas i replokalerna för att spela tillsammans.
I ett av rummen spelar Ture Trygger, Anton Rodell, Samuel Falkner, Jonathan Kauppi och Tor Torvén.
Alla går på musikgymnasium, och utöver reptiden som ingår i undervisningen spelar de flera timmar i veckan. Men de ser det inte som läxarbete, utan sitt största intresse. Samuel, 17, berättar:
– Musik har alltid varit en drivkraft för mig i allt jag gör. Det är det jag tycker är roligast att göra. Alltså jag blir jätteglad när jag spelar musik!
Svårt att leva på sin passion
Killarna drömmer alla om att jobba som musiker i framtiden. Men trots att deras största passion faktiskt är ett yrke, finns det vissa tveksamheter om det kommer hålla ekonomiskt att arbeta som musiker. På frågan om Anton, 17, vill jobba som trummis resten av sitt liv svarar han:
– Om jag känner att jag kan försörja mig utan att behöva riskera något. Men det hade varit väldigt kul att kunna göra det.
Jonathan, 17, är inte heller säker på om han ska kunna jobba heltid som pianist. Han tänker att han kanske ska utbilda sig till ingenjör och hålla på med musiken vid sidan.
– Det känns väl som ett ganska hårt liv. Svårt att få det att gå ihop, tror han.
Frilans är en väg
Både Tor och Samuel berättar att de planerar att arbeta som frilansmusiker. Tor, 19, berättar:
– Jag är inte så inställd på att jobba fast. Jag vill spela med så många nya människor som möjligt och också på något sätt kunna leva på det.
Att frilansa är väldigt vanligt i musikbranschen. Det innebär att man har ett eget företag som man fakturerar kunder genom, och att man blir anställd för projekt eller enstaka gig.
– Den stora medparten av våra medlemmar är frilansande musiker, ofta med egen firma. Man skapar jobbet själv, förklarar Karin Inde, förbundsordförande för fackföreningen Musikerförbundet.
Att musiker skapar sina egna jobb är en bild Martin Söderberg på Arbetsförmedlingen Kultur och media delar. Det kan till exempel handla om att anordna egna konserter eller event.
– Man behöver vara kreativ i den delen också, att skapa uppdrag och vara sin egen projektledare, säger Martin Söderberg.
Tuff och global arbetsmarknad
Just nu är nästan hälften av de musiker inskrivna på Arbetsförmedlingen arbetslösa. Men siffrorna kan vara mycket högre än så, berättar Martin Söderberg. Han förklarar:
– Om man inte klarar att leva på musiken skaffar man ofta något som kallas för brödjobb, alltså ett kompletteringsjobb.
Det innebär att många musiker jobbar med något annat när de inte lyckas lösa gig. Karin Inde är orolig över arbetslösheten i branschen.
– Det är ganska oroande, de siffror vi får just nu från Arbetsförmedlingen.
En av anledningarna till att musikbranschen har blivit tuffare är att den har globaliserats, berättar hon. Det kan vara både positivt och negativt för musiker.
– Du tävlar med hela världens musiker om de tjänster som finns. Men samtidigt har du hela världens orkestrar att söka jobb i.
Människor behöver musik!
Karin Inde vill inte avråda unga musiker från att följa sina drömmar, trots att det kan vara svårt att få jobb. Hon menar att musik alltid kommer att vara en självklarhet vid de stora tillfällena i människans liv, från dopet till begravningen.
– Det är världens roligaste jobb. Människor behöver musik!
Även Martin Söderberg tycker att unga ska satsa på sina drömmar.
– Tycker man att det är spännande och brinner för det, ska man köra.
Och hos killarna på Lilla akademien brinner hoppet. Tor tar studenten i sommar och har kommit in på en jazzskola i Amsterdam. Han flyttar till hösten.
– Då är det som att fyra år av mitt liv ändå är lite planerat.
Ture, 16, är inte ängslig. Han spelar 14 instrument sammanlagt och tror att han kommer att kunna hitta jobb enkelt.
– Ett problem många musiker kan möta är att man är en jättebra musiker, men inte behövs. Så därför är det en bra grej att kunna spela många instrument. Drömgiget är egentligen ett gig där man kan spela vad som helst, för en stor publik.
