Solen skiner och Stockholms barnfamiljer har tagit sig ut till Djurgården för att gå på friluftsmuseet Skansen. De flesta verkar vara på plats för att kolla på björnarna och lodjuren, men här erbjuds också en bit kulturhistoria.
Leva som förr i tiden… som yrke
Rebecka Tellgren Mårtensson, 24, arbetar som museivärd. I sommar ska hon spela cykelturist från femtiotalet. Hon bär en klänning uppsydd från ett mönster från femtiotalet, och sitter på en picknickfilt omringad av prylar som en person på femtiotalet hade haft med sig på cykelsemestern.
Rebecka talar varmt om sitt jobb.
– Man får prata med massa människor och man får ha de här otroliga kläderna, 50-åriga klänningar och en sjalett i håret.
Syftet är att på ett lättsamt sätt utbilda om svensk kulturhistoria, på ett praktiskt sätt. Rebecka har ett stort intresse för kulturhistoria, och har pluggat både etnologi och textilvetenskap. Anledningen till att hon sökte jobb som museivärd var hennes intresse för svensk historia.
– Jag tycker att det är kul att förstå en livsstil, snarare än att rabbla årtal. Att visa upp hur vardagslivet såg ut för länge sedan, berättar hon.
Många med liknande vision
Rebecka som har pluggat etnologi, där man lär sig förstå andra grupper och tiders liv och samhällen, menar att det inte alltid är självklart vad man ska bli efter utbildningen är klar. Och att jobba som museivärd kanske låter som ett lite otippat yrke.
Men Johanna Alm Dalin på fackförbundet DIK berättar att det är tuff konkurrens bland dessa jobb, och precis som Rebecka är många välutbildade. Trots detta är lönerna relativt låga.
Dessutom är det precis som i stora delar av kulturbranschen många av jobben projektbaserade, berättar Johanna Alm Dalin. Därför jobbar inte bara många unga, utan också vuxna, på kortare anställningar. Till exempel kanske man får jobb på en utställning som står i ett halvår.
Båda dessa problem menar Johanna Alm Dalin beror på att många museum är har dåligt med pengar. Museum får också ofta så kallad projektfinansiering. Det betyder att museet får pengar från staden för en specifik utställning, istället för en generell slant.
