Supermånen - vad är egentligen så super?

Jordbävning, tsunami och vulkanutbrott. Under tisdag morgon inträffar supermånen. Men det är ingen idé att ställa klockan. Det blir inga naturkatastrofer eller spektakulära fenomen.

– Jag tvivlar på att man faktiskt kommer se någon skillnad på månen, säger astronomiforskaren Erik Stemples.

Supermånen går ner bakom Öresundsbron en morgon i december 2017.
Supermånen går ner bakom Öresundsbron en morgon i december 2017.

Klockan 05.30 den 27 april inträffar den så kallade supermånen. Det innebär att månen och jorden kommer vara lite närmre varandra än vanligt. Det är också fullmåne och den kan upplevas något större och mer lysande.

Erik Stemples är forskare på institutionen för astronomi och rymdvetenskap vid Uppsala universitet. Han berättar att supermånen kommer upplevas cirka 5 procent större, något som knappt kommer märkas.

– Jag är själv kritisk till beteckningen supermåne, egentligen är det bara en fullmåne som vilken annan som helst, säger Erik Stemples.

En synvilla

Att den ser större ut kan handla om en synvilla. För att uppfatta himlakroppars storlek måste de jämföras med något. När månen är nära horisonten upplevs den större eftersom den ses i proportion till objekt på jorden. Men egentligen är den lika stor som mitt på himlen.

Förvänta dig inte en naturkatastrof

En del konspiratoriker menar att supermånen kan orsaka naturkatastrofer, något som Stemples inte tror på. Månens dragningskraft ger upphov till att tidvatten uppstår, men det behöver inte innebära jordbävningar och vulkanutbrott.

– Det är inte så att naturkatastrofer uppstår av supermånen, berättar Erik Stemples.

Tvärtom har supermånen räddat katastrofer. Lastfartyget Ever Given som fastnade i Suezkanalen i slutet på mars 2021 beräknas ha kostat 80 miljarder kronor per dag. När supermånen inträffade ökade vattennivån med 50 centimeter. Tack vare tidvattnet och bogserfartyg kunde Ever Given komma loss.

Andra läser just nu
Mer från: Vetenskap
Mer från Läget