Färre och färre tycker att det är viktigt att bli brun. I Strålsäkerhetsmyndighetens rapport ”Sveriges solvanor 2018” svarar 41 procent att det inte är viktigt men samtidigt har nästan 50 procent bränt sig någon gång under året. Detta samtidigt som användningen av solkräm ökar.
När Läkemedelsverket undersökte tio solkrämer 2019 blev resultatet att sju av dem hade brister. I flera fall var det bristande märkning som var problemet. Dessa fel korrigerades men i slutänden var det två av de testade krämerna som drogs tillbaka från marknaden.
Så hur väl stämmer den angivna solskyddsfaktorn (SPF)?
– SPF uppnås oftast. Man måste ha testat enligt de standardiserade test som finns för att få påstå det man påstår, säger Josefin Liljeteg, gruppchef för ”Enheten för kosmetika, läkemedelsprodukter och narkotika” på Läkemedelsverket.
Samtidigt testar Läkemedelsverket bara ett axplock av de produkter som finns på marknaden. Dessutom testas bara produkter där företaget bakom har en ansvarig person i Sverige.
Är det någon skillnad på speciella solkrämer och ”vanliga” ansiktskrämer med solkydd i?
– Alla ska vara testade på samma sätt. Men när man mäter SPF-faktorn så ska en viss mängd produkt användas. Och denna mängd är oftast mycket större än den en vanlig person applicerar av en foundation.
Testningen uppfyller alltså lagkraven men samtidigt kommer inte den som väljer en färgad foundation med SPF 15 att komma i närheten av att uppnå det solskyddet. Lagret kräm är inte bara för tunt utan man smörjer heller inte in sig flera gånger under dagen. På så vis blir solskyddet i en foundation sämre än det i en specifik solkräm, trots att båda har SPF 15, berättar Josefin Liljeteg.
Just att man tar alldeles för lite kräm är det vanligaste felet de flesta gör även med vanlig solkräm. Det bästa sättet att skydda sig mot solen är fortfarande att kombinera solskydd som kläder, hatt och solkräm med att hålla sig i skuggan, och då framförallt under timmarna mitt på dagen.
– Solens strålar är farliga nu och svenskar är ett solälskade folk. Man borde utbilda mer för att undvika att folk bränner sig men även poängtera att solen kan ge andra skador och att man kan få hudcancer utan att man bränt sig, säger Liljeteg.
Hon anser att ökad kommunikation är önskvärd och då framförallt vad det gäller missvisande information eller marknadsföring av osäkra produkter som olika så kallade ”naturliga solskydd”.
– Det är alldeles förkastligt. Hallonfröolja är inget solskydd. Att säga det är att lura konsumenterna.
Sammanfattningsvis verkar ändå traditionella, testade krämer vara rätt okej om man använder dem enligt instruktionerna?
– Man kan känna sig trygg, säger Liljeteg.
Men hon erkänner också att även hon som jobbar med solskydd och är väl medveten om hur man ska göra för att inte bränna sig lyckas göra det ibland ändå.
Att sola säkert är helt enkelt knepigt.
