Enligt forskare vid högskolan i Jönköping och Stockholms universitet så har hälsoklyftorna ökat under de senaste 60 åren från år 1960 till 2021.
Fatuma Mohameds är folkhälsovetare på Region Stockholms Transkulturellt centrum. Hon ska genom sitt jobb hjälpa socioekonomiskt svaga grupper att få information om hur de kan påverka sin hälsa genom livsval. Hon menar att samhället måste skapa rätt förutsättningar om individen ska kunna ta hälsosammare val.
– Ekonomiska svårigheter kan däremot göra det svårt att göra hälsosamma val, säger Fatuma Mohamed.
Kunskap ger ökad ålder
Kunskapsspridning anses ofta som en nyckel för att få bukt med ojämlikhet i folkhälsan. Varför är då hälsoråd från myndigheter ofta så generella samtidigt som ohälsan är ojämnt fördelad?
Folkhälsomyndigheten är en ”nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa”. Karin Engström, utredare på myndigheten skriver i ett mailsvar till Läget att de ”förespråkar breda insatser i hela befolkningen för att förbättra folkhälsan, och med särskilt fokus på att nå de grupper som idag har sämre hälsa”.
Hon svarar även att myndigheten belyser klassklyftor genom att ofta analysera och redovisa sina resultat utifrån kön, ålder, födelseland, utbildning och inkomst.
Öka förståelsen för styrande
De som har ledande positioner vet inte alltid vad utsatta personer behöver eller vilka problem som finns för dem menar Fatuma Mohamed. En person i ekonomisk stress kan eventuellt inte prioritera att till exempel köpa en jacka till kalla vinterdagar och blir då stillasittande hemma menar hon. Detta kan leda till exempelvis sämre sömn och kroppsliga problem såsom huvudvärk eller yrsel.
– Jag tycker att personer med ansvar behöver känna till vilka problem som finns i samhället, avslutar Fatuma Mohamed.
