Rejvkulturen och drogerna

Publicerad 1 maj 2022

Intresset för rejvfester har ökat markant under de senaste åren. Det är en vanlig uppfattning att alla som går på rejv tar droger och hur kommer det sig att dessa färgstarka tillställningar är så starkt förknippade med drogerna? Läget träffar en polis, en rejvare och en arrangör för att få en djupare förståelse för vilken roll drogerna spelar i rejvvärlden.

Illegala droger som ecstasy och MDMA är särskilt förknippade med rejvkulturen.

Foto: NTB-foto: Jon Eeg

Redan från början var rejvkulturen och drogerna oskiljbara. Under rejvscenens formativa år var ecstasy mer än bara en partydrog. Om de första rejv-pionjärerna var gnistan som tände lågan så var drogerna bränslet som höll den vid liv. Men sedan 80-talets slut så har mycket hänt. Det som började med ett fåtal obskyra lagerlokalsfester i England har med tiden gått in, ut och sedan in i mainstreamkulturen igen för att längst vägen muteras och skapa nya avarter.

I Sverige är det straffbart att bruka illegal narkotika och Kristoffer Samsing har varit narkotikapolis i stockholms innerstad i över 20 år. Han har lärt känna rejvscenen sedan den tog fart på 90-talet. Han beskriver rejvkulturen som en säregen stil med väldigt liberala värderingar. Vid tillslag mot illegala rejv så är det väldigt vanligt att polisen hittar illegala substanser som ecstasy och LSD, men även amfetamin, kokain och ketamin.

– Ibland känns det som att alla brukar narkotika, vi har ju fyllt upp polisbussar där alla har varit påverkade. Sen kommer det folk och ska ifrågasätta och så är de också påverkade. Den här kulturen är väldigt förknippad med narkotikabruk. Jag har aldrig varit med om att ingen är påverkad. Det säger de ju själva att de är liberala och tycker att de ska få knarka. Senast var det en tillställning när det var en kille som inte ens visste att det var olagligt med hasch.

Rejvkulturen står för öppenhet, vänlighet och respekt gentemot varandra

För att förstå varför man väljer att ta droger så träffar vi rejv-entusiasten Emil som egentligen heter någonting annat. Emil berättar att det givetvis finns många som väljer att gå nyktra, men att han inte är en av dem. För honom är ett rejv en tillställning där alla kan enas runt en sak, att ha kul och att drogerna i sammanhanget är ett verktyg för att vidga ens medvetande och medkänsla.

– Rejvkulturen står för öppenhet, vänlighet och respekt gentemot varandra. Jag tror lite att det hänger ihop med att droger som ecstasy och MDMA är droger som inte bara gör en mer vänlig och öppen. Det gör en även en sårbar, och då krävs det ömsesidig respekt för att det ska bli kul för alla. Det finns inget utrymme för status och egoism när man är sårbar. Jag har fått en djupare uppskattning för mänskligheten och livet, berättar Emil.

Men det finns givetvis tillfällen när det går snett med droger på rejv. Emil berättar om en gång när en kille säckade ihop på dansgolvet. – Han blev nog överhettad. Alla hjälpte till och gav honom vatten och han såg ut att repa sig tack och lov.

När man står på dansgolvet är det inte ovanligt att man glömmer att dricka vatten, någonting som kan leda till överhettning.

Foto: AP Photo

En sak som Emil önskar är större möjligheter till att kunna testa om ens droger innehåller neurotoxiska gifter. I Nederländerna finns det statligt subventionerade laboratorium där man kan testa sina droger. Att kunna testa drogerna som cirkulerar ökar dels möjligheterna till att flagga för farliga droger som säljs, men det ökar också möjligheterna till att kunna informera och arbeta förebyggande för ett säkrare droganvändande.

Relationen till droger som rejvarrangör

32-årige Manfred Nordmark från kollektivet Dujaviba har i runt åtta års tid arrangerat rejvfester och på senare tid även yogaretreats. Med ena foten i rejvkulturen och den andra i hippievärlden har han skapat en häxblandning av de två världarna.

– Jag skulle säga att droger är väldigt vanligt på mina fester. Allt som oftast är det människor som är bra på att hantera det och det är någonting som har utvecklats med åren, att ha ett klientel som kan ansvara och ta hand om sig själv och andra och se till sin nästa person på dansgolvet och faktiskt bry sig om andra människor, säger arrangören Manfred om relationen till drogerna.

Men i en miljö där droger är vanligt uppstår det ibland situationer där människor inte klarar av att bruka dem med förnuft. När sådana situationer uppstår upplever Manfred att ett hederligt, långsiktigt arbete med att prata med personer funkar bäst.

Jag känner att jag blir berikad och att jag kan se saker ur perspektiv som kan vara svåra att se annars.

– Att även efter evenemanget hålla kontakten och kommunicera vad det är man har upplevt som arrangör och säga att om du vill upprepa det här besöket så är det det här som gäller, det här ser vi och du verkar må dåligt av det här. Det är en väldigt intim tillställning, och man har också ett ansvar för folks välmående och upplevelse. Så om det visar sig att någon inte mår bra, och det behöver inte bara handla om droger så bör det följas upp med den här personen och personens vänner.

Men i sammanhanget är drogerna en bisak, det viktiga är en tydligt inkluderande miljö för alla människor som är där. Att få alla att känna sig välkomna och som en del av det som händer. Manfred berättar att många människor som går på rejv inte känner sig hemma någonstans, och att han därför vill erbjuda en trygg plattform där människor kan vara vem de vill och göra vad de vill.

– Någonstans tror jag att man måste få uppleva den här oändliga glädjen och kärleken när de här tillställningarna görs rätt. Jag känner att jag blir berikad och att jag kan se saker ur perspektiv som kan vara svåra att se annars. Jag känner en otrolig tacksamhet att jag får vara med och skapa i det här livet.