Maral Gankhuyag och Hannah Mattsson har gått på flera rejv och menar att de känt sig trygga.

– Jag tycker typ oftast att det är en härlig atmosfär, säger Maral.

Båda säger att de inte sett eller varit med om något som skulle kunna ändra den inställningen, till exempel överdoser, stölder eller sexuellt ofredande. Hannah är ofta på rejv med vänner och ser det mer som en stor hemmafest, snarare än något annat.

Maral och Hannah har dock olika upfattningar om hur bra arrangörerna är på att hålla rejven säkra. De har båda sett arrangörer göra en del trygghetsarbete på sociala medier. Där kommunicerar de ut regler och varnar besökarna för risker med droger och rejv. Hannah har dock inte sett några andra åtgärder.

– Arrangörerna arbetar nog inte så mycket för trygghet utan litar nog mest på att de bjudit in rätt människor, säger Hannah.

Maral upplever däremot att hon sett mer.

– Jag har sett arrangörer göra jättebra med trygghet, anställa ordningsvakter och att de har folk som kollar över, sen har det ju varit entrévakter typ varje gång vilket också känns tryggt, säger hon.

Mer trygg på rejv eller vanlig klubb?

Maral känner sig tryggare på rejv än på vanlig klubb. Hon menar att på klubb utnyttjar folk att många blir fulla och har glas utan uppsikt. Hannah håller inte med. Hon säger att säkerhetspersonalen på plats gör att klubbar känns tryggare, men säger också att de gånger hon varit med om sexuella trakasserier har det hänt på klubb, inte på rejv.

Däremot föredrar båda rejv framför klubb.

– Mystiken och spänningen gör det så roligt, och alla ungdomar gillar när det är billig öl, säger Hannah.

– Jag gillar frihetskänslan! Och själva upplevelsen av miljön. Det kan till och med kännas exklusivt, menar Maral.

Vad säger arrangörerna?

Julia Holm och Isak Löb arrangerar rejvfester med sin förening Oskadd.

Isak säger att det nog alltid är folk som tar droger på festerna. Gällande brott som som stöld, misshandel eller sexualbrott tror Julia, som är säkerhetsansvarig på festerna, att det generellt begås mer brott på vanliga nattklubbar än på rejv.

– Vi har till exempel aldrig varit med om misshandel, vilket annars generellt är ganska vanligt när folk går ut, säger hon.

Julia menar också att under festerna har det bara hänt en gång att någon kommit fram och sagt att de blivit tafsad på.

– Såklart kommer inte alla fram och säger det, men vi har aldrig varit med om en supervåldsam händelse, säger hon.

Vad görs för att öka säkerheten?

Föreningen Oskadd utbildar alla som arbetar på festerna med utbildningsmaterialet ”Dare to care” som också används på större festivaler som Way out west och Lollapalooza. Det ska förebygga sexual- och våldsbrott. På rejvfesterna som föreningen arrangerar finns det alltid trygghetsvärdar med reflexväst och utbildade vakter på plats. På sina senaste fester har de också valt att spärra av festområdet så inga obehöriga kan komma in. Det blir också lättare att avlägsna stökiga personer från platsen.

De har också valt att inte sälja biljetter på plats.

– Så kommer det inte någon bråkstake som har fått nys på en fest, säger Isak.