Plugghjälp: Minnestekniker med Jonas von Essen

Jonas Von Essen, 31, världsmästare i minne.
Jonas Von Essen, 31, världsmästare i minne.

Snart är sommarlovet här, men först måste landets skolelever skriva sina sista prov. Behöver du pluggtips? Läget pratar med minnesexperten Jonas von Essen.

Just nu är det många studerande som pluggar hårt för att klara sina slutprov. För många blir det lätt överväldigande med all information man behöver ta in. Hur kan man då göra för att minnas fakta lättare? Läget pratar med studenter  om stressen inför proven och frågar Jonas von Essen, 31, världsmästare i minnestekniker om pluggtips.

Jonas von Essen är en minnesmästare som arbetar med minnestekniker på hel tid. Han föreläser, skriver böcker och använder minnestekniker för att lära sig saker både i sitt arbete och för nöjes skull. Han berättar att han för tio år sedan av en slump hittade en bok om minnestekniker och har sedan dess sysslat med minne i olika sammanhang.

Att minnas stora mängder fakta handlar om träning och repetition. Hans vanliga minne är inte något särskilt, berättar han.

Jag hade inte speciellt bra minne när jag gick i skolan.

Han förklarar att om han haft vetskap om minnestekniker under sin skolgång så hade han nog lärt sig mycket mer. Vidare tycker han att Skolverket borde lägga till minnestekniker i läroplanen. Det känns logiskt, enligt Jonas von Essen, att när man redan i lågstadiet lär sig läsa, skriva och räkna att man också lär sig att komma ihåg det man lär sig på bästa sätt.

Gymnasieelever Ester Vesterlund och Cornelia Jackson, 16 år.
Gymnasieelever Ester Vesterlund och Cornelia Jackson, 16 år.

Ester Vesterlund och Cornelia Jackson, 16, går på gymnasiet i Stora Essingen och har kommande nationella prov i både engelska och svenska nästa vecka. De känner sig stressade inför proven och säger att de båda behöver pluggtips.

– Vi kommer inte ihåg någonting så det skulle vara jättebra, säger Ester Vesterlund.

Visuella minnestekniker

Visuella minnestekniker innebär att byta ut den råa fakta man försöker minnas mot bilder. Sedan kopplar man ihop bilderna antingen med varandra eller med platser som gör att man minns lättare. Ett exempel på detta är något som de flesta får höra i skolan när man ska lära sig var Italien ligger. Man brukar säga att landet ser ut som en stövel med en klack, och de flesta brukar komma ihåg det. Detta menar Jonas von Essen att man kan göra med hela världen.

Det känns ju roligare att se världen som ett lapptäcke av bilder i stället för bara massa slumpmässiga gränser.

Jonas von Essen säger att det är lätt att lära sig geografi på det sättet, och att sedan lägga till städer, floder och berg eftersom de hamnar på olika ställen på bilden som man redan har.

Minnespromenader är en annan visuell minnesteknik som man kan använda sig av. Det går ut på att man föreställer sig en plats en känner till väl. Jonas von Essen rekommenderar att man börjar med sin egen bostad. Efter att man läst igenom informationen man vill minnas plockar man ut nyckelord, de viktiga bitarna man vill komma ihåg, och gör en punktlista av dem. När man har gjort det skapar man en bild för varje punkt på listan och placerar ut bilderna mentalt i sin minnespromenad.

– Utanför ytterdörren ser du bilden som påminner dig om första paragrafen, på hallmattan ligger nästa bild som är kopplad till nästa del av texten. Så att man i princip sen i huvudet kan återskapa de viktiga punkterna av information genom att gå minnespromenaden, förklarar han.

Sistaårselever på gymnasiet Luca Rezende, 19 år och Aston Grusell, 18 år.
Sistaårselever på gymnasiet Luca Rezende, 19 år och Aston Grusell, 18 år.

Luca Rezende, 19 år och Aston Grusell, 18 år går båda sista året på gymnasiet och är också mitt uppe i nationella proven.

– Jag har skriftligt prov i svenska och jag skulle säga att jag är lite stressad men inte överdrivet, säger Aston Grusell.

Han berättar att de fått 43 sidor med information inför provet och om man läser det ska man klara sig. Jonas von Essen tycker att de sidorna med information skulle vara ett utmärkt tillfälle att testa att göra en minnespromenad av.

– Gå sen igenom minnespromenaden och se om det är något man inte kommer ihåg. Titta på sammanfattningen igen av det man missade och gå fram och tillbaka tills man känner att man har det, förklarar Jonas von Essen.

Luca Rezende berättar att han känner frustration inför nationella proven i matematik, då det kräver att man minns en generell helhet av allt det man studerar under skolåret. Det spelar ingen roll om man klarat alla prov man haft innan.

– Om du inte klarar nationella men du har fått godkänt i alla delprov men sen glöm bort, då är det kört. Då får du F, säger han.

Utspridd repetition

Matematik är ett ämne som är svårare att använda minnestekniker kopplade till bilder, men en teknik man kan använda för att minnas matten är utspridd repetition. Det är en teknik för att få saker att fastna i långtidsminnet genom att repetera saker.

Jonas von Essen berättar att det finns forskningsresultat som visar att om man repeterar ofta i början när man lär sig något nytt och sedan med längre mellanrum utefter tid så kan man komma ihåg saker nästan hur länge som helst. Han förklarar att man följer ett repetitionsschema.

– Man repeterar det man lärt sig dagen efter, sen efter några dagar, sen efter en vecka, igen efter någon månad, sen efter ett halvår och till sist ett år senare. Sen sitter det rätt bra, sägen han.

Utspridd repetition är något skolan skulle kunna tillämpa genom att väva in det i läroplanen. Ofta är det att man studerar en sak i taget och sedan lägger det bakom sig. Det gör att man glömmer ganska snabbt det man lärt sig. Men om man bara har några veckor på sig erkänner Jonas von Essen att det skulle bli mycket jobb. Med begränsad tid skulle det gå hyfsat med repetition, men man hinner inte komma så långt.

I en perfekt värld, om man lyckas med utspridd repetition, behöver man aldrig sitta och panikplugga.

För de som är intresserade av att lära sig mer om minnestekniker rekommenderar Jonas von Essen att gå till biblioteket och låna en bok om ämnet så att man får en bild på hur det funkar, sen kan man applicera det på de delar av studierna där det passar. Ju mer man använder minnestekniker desto bättre blir man.

Ämnen i artikeln
Mer från: Vetenskap
Mer från Läget