Nybyggda studentlägenheter för dyra för studenter

Tåg rusar förbi campusområdet. Moderna byggnader i olika geometriska former är utplacerade mellan skog och bilväg. Flockar av studenter kliver ur bussarna som stannar vid hållplatsen ungefär var femte minut.

Här bor studenten Emma, 22, i det nybyggda området Albano. Förutom universitetslokaler finns ungefär 1000 studentbostäder. Härifrån kan Emma promenera till både universitetet och skogen. Men det är långt till närmaste matbutik och för ettan på 21 kvadratmeter betalar hon cirka 7300 kronor i månaden.

Sveriges dyraste studentstad är Stockholm. På bostadsförmedlingen hyrs många ettor ut för mellan 6000 och 8000 kronor i månaden. Många av dem är nyproducerade.

För den som pluggar heltid ligger fullt studiemedel från CSN – alltså både bidrag och lån – på 13 156 kronor i månaden. För Emma betyder det att mer än hälften går till hyra. Resten går till mat, räkningar och nöje, vilket hon och många andra studenter har svårt att få ihop. Det visar en rapport som Stockholms studentkårer ger ut varje år.

Att plugga är en heltidssyssla där man förväntas lägga 40 timmar i veckan på studier. Men utöver plugget jobbar Emma extra i en butik.

– Om jag inte hade gjort det tror jag att det skulle vara svårt.

Hon flyttade till Albano från Södertälje för två år sedan, när husen just byggts klart. Många lägenheter släpptes samtidigt och det gick snabbt att flytta in. Emma tror att det fortfarande är lätt att få en lägenhet här, eftersom det är få som söker.

Det svåraste med hyran är sommaren, säger Emma. Då kommer inga pengar från CSN, men hyran måste ändå betalas.

– Det är redan lite stress över att spara undan pengar. Förra sommaren jobbade jag inte supermycket så då fick jag lite hjälp av mina föräldrar. Men alla har ju inte den möjligheten.

En mil söderut ligger tre lägenhetsblock i orange och rött mönster. Betty Pexer, 20, har just flyttat till Gubbängen från Albano. Hon var glad när hon äntligen fick en studentlägenhet här, där hyran är ungefär 1000 kronor lägre.

De här studenthusen har några fler år på nacken. De byggdes klart 2019 och väggarna är tunnare än de i Albano. Men här bor Betty på 26 kvadrat i stället för 21 och området är mysigare enligt henne. Lägenheten i Albano låg nära skolan, men det var svårare att ta sig till och från andra platser i stan.

I Albano betalade Betty 7100 kronor för sin etta. Hon flyttade till Stockholm från Luleå för att plugga direkt efter studenten och fick lägenheten i början av sommaren. Då fick hon betala hyran under sommarmånaderna, trots att hon inte var där än.

– Jag ville verkligen ha en lägenhet så det var bara att brösta.

Hon fick skaffa extrajobb direkt. Trots att hon tar fullt studiemedel jobbar Betty ungefär tio timmar i veckan i en matbutik, även efter flytten till Gubbängen.

För att få bo kvar behöver hon dessutom plugga heltid och få godkänt på minst tre fjärdedelar av sina tentor. Något som hon beskriver som en stor stress. Hon läser till civilingenjör och plugget där är intensivt.

– Ofta känner jag att tiden inte räcker till, säger Betty.

Hyresvärdarnas svar

Svenska Bostäder som ansvarar för bostäderna i Albano säger till Läget att hyran är förhandlad med Hyresgästföreningen och satt utifrån vad det kostade att bygga husen. För Campus Albano finns krav på att byggnaderna ska vara både hållbara och välbyggda, vilket gör dem dyra att bygga.

”Såklart är en lägre hyra önskvärt. Vi arbetar aktivt för att hålla nere produktions- och förvaltningskostnader vid nyproduktion, men olika platser ger olika möjligheter i hur projektet behöver utformas”, skriver Svenska Bostäder i ett mejl.

Christian Thorén är vd på Teoge som förvaltar lägenheterna i Gubbängen. Han säger att det är det allmänna ekonomiska läget och politiska beslut som ligger bakom hyran. Han vet inte själv vem som förhandlat hyran på det specifika huset. Hyresgästföreningen säger till Läget att hyran inte har förhandlats med dem. Christian Thorén hänvisar till Järntorget, som är byggherre för huset.

Järntorget kan inte svara på frågor om hyrorna utan hänvisar till Dammskogen, som äger huset. Järntorget ber Läget titta på Dammskogens hemsida, men Dammskogen har ingen hemsida. Läget kontaktar till slut styrelsen för intervju, utan framgång.