Studien är planerad att pågå från och med 2018 fram till 2023 och ska inte enbart avhandla de naturvetenskapliga aspekterna i klimatförändringarna. För att förstå och kunna ta bra beslut kring klimatet behövs även kunskap om etik och moral, menar forskarna bakom studien.
Studien utgår därför från klimaträttvisa och populationsetik för att förstå hur situationen ser ut idag och hur människor resonerar kring klimat och sina egna handlingar.
Göran Duus Otterström, forskare och initiativtagare till studien, förklarar begreppen:
- Klimaträttvisa innebär att fördela kostnader världen över. Det gäller såväl mellan länder som mellan generationer. Till exempel: Hur ska nuvarande generationer handla för att inte kränka framtida generationers intressen och rättigheter?
- Populationsetik är en del av klimaträttvisan. Här analyseras hur människor värderar mängden olika människor och olika identiteter. Ett typiskt populationsetiskt dilemma är; Om vi får en värld med dubbelt så många människor. Är det bra eller dåligt? Varför?
Målet med studien är att omsätta resultaten till handling och hitta ett sätt att kommunicera kring klimatet som gör att folk engagerar sig.
