– Slutsatsen av studien är att det är möjligt att servera skolluncher som är näringsriktiga, klimatsmarta och inte kostar mer än den gör idag, berättar Patricia Eustachio Colombo, doktor på Karolinska Institutet och författare till avhandlingen.

Studien använde en matematisk modell där de kombinerade olika livsmedel. Den nya menyn innehöll färre animaliska produkter som rött kött och mejerier, och fler baljväxter och grönsaker. Men inga livsmedel blev helt uteslutna från lunchen.

För att mäta hur eleverna tog emot den nya maten mättes svinn och konsumtion. Resultatet visade inte någon större skillnad på hur mycket eleverna åt eller hur mycket mat de slängde.

– När vi skapade menyn ville vi att den skulle vara så lik den förra menyn som möjligt, om barnen slänger maten är det inte bra för klimatet heller, förklarar Eustachio Colombo, och fortsätter:

– Maten måste vara god, och resultaten visade att den klimatvänligare maten var något som faktiskt går hem hos barnen.

Emelie Eriksson, projektledare för Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg på Livsmedelsverket, menar att matens klimatpåverkan är en viktig del i arbetet för att kunna nå de globala hållbarhetsmålen år 2030.

– Hållbarhet genomsyrar allt vi gör på Livsmedelsverket. Till exempel har vi våra nationella riktlinjer för skolmåltider, som utgående från forskning tar hänsyn till hälsan och miljön, berättar Eriksson.

Eriksson förklarar att Livsmedelsverket aktivt följer forskning och engagerar sig i projekt gällande klimat och mat. Exempelvis var en kollega på myndigheten handledare under arbetet med avhandlingen.