Suvi Arola är en av forskarna vid VTT som har arbetat för att utveckla den nya metoden för att förhindra mikroplast från att nå haven. Svaret blev nanocellulosa, ett material som är gjort av cellulosa som kommer från träd, alger eller bakterier. Den cellulosa som kommer från träd, samma som används till papper, innehåller stora makroskopiska, eller väl synliga, fibrer. Dessa kan brytas ner ytterligare till väldigt små partiklar, även kallat nanopartiklar, och dessa är nanocellulosa, berättar Suvi Arola. Nano är en biljondel av en meter.
– Cellulosa är ett intressant material på grund av dess egenskaper, speciellt i samspel med vatten. Nanocellulosa är litet men har ett stort ytskikt. Alla egenskaper som cellulosa har är förstärkta i nanocellulosa och därför kan den fånga upp mikroplasten från vattnet, beskriver Suvi Arola.
Just nu är forskningen kring nanocellulosa och mikroplast bara i sin början men Suvi Arola och hennes kollegor har idéer som de kommer att fortsätta utveckla. De vill kunna skapa ett filter av nanocellulosa som kan användas i både industrier och i människors hem.
– Vi tänker att filter på plats kan användas för att förhindra att partiklar kommer att nå naturen, istället för att försöka fånga upp vad som redan finns där. Till exempel inom produktion och i tvättmaskiner. Vi hoppas också på att det kommer att kunna användas för vattenrening i hushåll, säger hon.
Mikroplaster kan klättra i näringskedjor
Tommy Cedervall är lektor och forskare inom biokemi och strukturbiologi. Han säger att mikroplast är per definition plastbitar mindre än 5 mm. Mikroplast kommer från större plast som har brutits ner till mindre bitar, vilket kan ske när plaster i naturen tar sig till vattendrag. Att plast slutar upp som mikroplast i världens hav och sjöar kan ge stora konsekvenser för de arter som lever där och får i sig plasten.
– Studier har visat att plasterna påverkar ämnesomsättningen och även beteendet hos fiskarna, säger han.
Mikroplasterna kan vandra i näringskedjor, från plankton som äts av fiskar och sedan slutligen till människor. Men än är det inte klart hur mikroplasterna påverkar människan, säger Tommy Cedervall.
– Vi vet att vi är exponerade för det. Det finns mycket forskning som är på gång på hur det påverkar däggdjur och människor, men idag är det nog svårt att dra slutsatser, säger han.
