Matteläraren Nancy Gonzalez har under sina 7 år på Tumba gymnasium inte underkänt särskilt många. Men den här gången var det annorlunda.  Året var 2012 och hon hade precis börjat som lärare på Tumba gymnasium. Det året satte hon 8 F i varje klass. En ny rektor och en ny strategi skulle leda till att antalet examinerade ökade med 17,4% procentenheter mellan 2014 och 2018 på de nationella programmen. Idag tar 2 av 10 inte examen från gymnasiet i Sverige. Skolverkets senaste gymnasierapport från april pekar på att matematik ofta är det ämne som gör att elever inte uppnår examen. Gonzalez tror att det är svårt för ungdomar att få ett jobb utan examen.

–Så var det inte förr på 80 talet, när jag skulle få jobb, säger hon.

Vi måste klara matte 2b
Onsdag. Det är maj. Klockan är strax efter tio. Alexandra Gracin,17 och Kelly Medin, 17 har rast. Båda går ekonomiprogrammet med inriktning juridik på Tumba gymnasium. De har hoppat av kurs Matematik 2b. De visste att de skulle få F. Nu är de båda måna om att få en examen. De ska gå på sommarskola. Alexandra och Kelly är inte ensamma. Gymnasierapporten visar att hälften av de som inte får någon examen från ekonomiprogrammet, går ut med ett F i matte 2b. För egen del så har de inte hunnit ta igen kursen. De har fått plugga två delkurser parallellt. Både den de fått F i och samtidigt den nya. Nu De vill båda fixa en examen och plugga vidare.

–Man måste plugga vidare annars får man inget jobb efter den här linjen, säger Medin.

De båda har tänkt tanken på att plugga juridik, men i nuläget vet de inte exakt vad de vill plugga efteråt. Men först ska de få godkänt i matte 2b. När de får frågan om varför de tror matematik är så svårt för många unga, så pekar de på att mycket har med lärarna att göra. De tror dock inte att problemet enbart har med lärarna att göra. De förklarar att mycket hänger på om man pluggar eller inte, men att det samtidigt är svårt att plugga om läraren inte förmått eleven att ha förstått grunderna.

–Mattelärare förstår sig inte på de som tycker matte är svårt, säger Gracin.

Alf Solander som är rektor på gymnasiet, svarar på kritiken. Han menar på att eleverna får flera chanser till extra stödundervisning.

–De elever som får F i matte, väljer att kanske inte dyka upp på extrastödet, då kompisarna har sovmorgon, säger Solander.

Matte är ett svårt ämne för många
Johan Falk är undervisningsråd på skolverket. Han pekar på att svaret på varför gymnasieungdomar verkar ha svårt med matematik är komplex.

–Delar av svaret ligger i att elever som har svårt för matte, ofta har dåliga förkunskaper från grundskolan. En annan del är att matematikkurs 1 brottas med stoffträngsel. Andra problem kan enligt Falk vara rykten kring att matte är abstrakt och ointressant och att det förhållandevis ofta passar för elever som redan uppskattar ämnet.

Han säger även att många lärare anser att betyget E inte förbereder elever för kommande kurser. Han menar på att det finns en bild av att bra kunskaper i matematik är en fråga om begåvning snarare än träning. Falk pekar även på att det under en tid inte funnits särskilda krav på matematikutbildning för låg- och mellanstadielärare.

En medveten strategi
Åter på Tumba gymnasium. Ett gäng ungdomar sitter och pluggar matte. Termer, begrepp och slutsatser slängs fram och tillbaka.

–kolla de diskuterar matte men med väldigt hög ljudvolym, säger matteläraren Stefan Donath.

Donath är bekymrad över att matte inte har någon coolhetsfaktor längre. Han förklarar för mig att det ansågs coolt med matte när han var ung.

–Förr var det coolt att plugga matte, idag är det ingen som tycker det, det har förändrats, säger Donath.

Matte är som ovan nämnt ett problematiskt ämne för många. Men på Tumba gymnasium lyckades ledningen få bukt med problemet genom en rad åtgärder. Donath är också medveten om förändringen.

–När jag började jobba här hade vi en ny strategi. Vi var och är 3 lärare på 2 klasser, vilket lett till att en lektion aldrig uteblir, säger han.

Detta leder enligt Donath till att lärarna har mer tid att planera men också till att en lektion aldrig uteblir. Skolan har förutom fler lärare infört en språkutveckling,  då många elever  har svårt att förstå begrepp i olika ämnen. Behovet finns enligt honom då skolan har många nyanlända elever. Språkutvecklingen går ut på att begrepp tas upp i olika ämnen. I exempelvis matte tar Donath upp vad olika matematiska begrepp betyder, för att elever lättare ska förstå vad de räknar ut.

Arbetet för att öka studieresultaten har varit medvetet. Skolan började jobba med att förbättra arbetsro. Arbetsron skulle så småningom leda till ökade resultat. Gonzalez förklarar att den ökade studieron har lett till att fler högpresterande elever ha sökt sig till skolan. Hon får frågan vad som hänt med de elever som inte är högpresterande.

–De har gått till de andra skolorna, säger hon.

Solander håller inte med. Han menar på att det var de elever med lågt betyg som höjde sig först. Sen sökte sig de högpresterande till skolan. Han säger att ökningen av examinerade beror främst på att skolan vidtagit en rad åtgärder. Där ibland en ökad lärartäthet på exempelvis naturprogrammen. Men de har också fått fler att lämna in sina gymnasiearbeten som är ett krav för examen.

Nu är det snart betygsättning. I ett kontor sitter just nu Gonzalez. På skrivbordet ligger stenciler. Hon har fullt upp med rättning, snart sätts slutbetygen. Gonzalez förklarar under en paus då hon för en stund släppt pennan och stencilbladen på sitt bord, att hon förmodligen bara kanske kommer underkänna en elev i år.

–Kanske ingen, en person hänger lite löst.