Den som gillar datorer och hade tänkt bygga en runt årsskiftet fick sig en otrevlig överraskning. Helt plötsligt var grafikkorten slut överallt, och de få som fanns kvar hade blivit otroligt dyra.

– Några veckor in i januari insåg vi att leverantörerna inte kunde leverera några kort längre. Om vi beställde 500 stycken av ett visst kort så fick vi fem en vecka, sen inga alls nästa vecka, sen tio om vi hade tur. Kort sagt, alla kort tog slut överallt samtidigt, och kort som kostat 4500 kr kostade helt plötsligt 7500 kr, säger Anton Nilsson, marknadsdirektör på Webhallen Sverige.

Var tog de vägen? Svaret finns i de nya kryptovalutorna som steg kraftigt i pris under samma period, särskilt bitcoins. Det går att tjäna pengar på bitcoins genom att köpa dem och hoppas att de stiger i värde, men man kan också plocka fram egna bitcoins, från “ingenstans”. Hur det fungerar exakt är knepigt att förklara, men så som valutan är skapad finns det ett begränsat antal bitcoins som går att “gräva” fram. Grävandet kallas på engelska för “mining”, och maxantalet bitcoins är enligt SvD 21 miljoner, som vi inte kommer nå förrän år 2140. Fram till dess kan egentligen alla med en dator gräva efter bitcoins, och ju snabbare dator man har, desto fler kan man gräva fram.

I en dator sitter oftast två processorer, en centralprocessor och en grafikprocessor. De är olika bra på att göra olika saker. En grafikprocessor är byggd för att visa miljontals pixlar på skärmen sextio, eller till och med över hundra gånger per sekund, och arbetar därför väldigt snabbt. Det råkar passa perfekt för att just gräva efter bitcoins. Den som vill gräva fram många bitcoins får alltså mest valuta för pengarna om den köper snabba grafikkort, och det var därför efterfrågan exploderade när folk ville tjäna pengar på att bitcoins gått upp i värde:

– Ingen såg några indikationer på detta, så situationen var lika illa för alla. Under februari var det som värst. Vi var ganska snabba på att reagera och la väldigt stora beställningar både hos de leverantörer vi köper korten från direkt, men också av distributörer i hela Europa. Det gav oss ett visst övertag, men det tog inte långt tid förrän vi hade sålt slut allt ändå, säger Anton Nilsson.

Att priserna gick upp så pass mycket säger han beror på fyra saker:

1. Minnet som grafikkortet använder sig av har sett enorma prisökningar på grund av efterfrågan. 2. De som producerar själva grafikprocessorerna, Nvidia och AMD, har höjt priserna på dessa. 3. De andra delarna på grafikkorten har också ökat i pris. 4. Försäljarna, även Webhallen, har själva höjt priserna. Enligt Anton Nilsson är det både för att “det säljs ändå, men också för att hejda efterfrågan något”.

Om han delar in de fyra punkterna i procent för ungefär hur mycket de ansvarar för prisökningen säger han att minnet på egen hand är ansvarig för 50%. De andra tre delar lika på den andra hälften, alltså ungefär 16,6% var. Exakt hur stor del av prisökningen minnet ansvarar för beror på vilken modell av grafikkort det är, vissa har mycket mer minne än andra.

Just den typen av minne grafikkorten använder sig av tävlar också i tillverkningen med andra minnestyper som ska hamna i smartphones. Eftersom till exempel Apple och Samsung beställer många fler minnen totalt brukar det bli mobiljättarna som vinner. Grafikkortsminnet görs det alltså mindre av, och det blir då dyrare och mer exklusivt.

Men enligt Anton Nilsson är det värsta över:

– Sedan några veckor tillbaka har mining, i alla fall i Europa, i princip dött ut helt. De kort vi tidigare sålt 100 i veckan av säljer vi nu två eller tre av. Å andra sidan, just nu ser det ut som att många valutor håller på att öka kraftigt i värde, så vem vet… Under kraschen 2013-2014 hade vi en liknande period, en stor krasch följt av ett stort uppsving och sedan ännu en krasch.

Vad framtiden har att bjuda på är heller inte helt säkert:

– Hade jag vetat det hade jag nog investerat i kryptovalutor och tjänat en slant. En sak är dock säker, vi kommer att reagera snabbare men också samtidigt vara försiktigare i framtiden. De där 500 korten som vi desperat behövde i februari kan t.ex. vara helt osäljbara när de väl når våra lager i april, till exempel.