I söndags arrangerade Maja Engström, 14, en skräpplockardag vid sjön Magelungen i Farsta. Malva Korall, 19, och Joachim Jonasson, 19, var också med. Maja Engström berättar att många har vant sig och inte märker hur långt miljöförstöringen har gått.

— När vi badar reagerar vi inte på att en plastpåse flyter förbi, säger Maja Engström.

Mycket av skräpet i naturen är engångsartiklar i plast. Det senaste året har också "coronaskräp" såsom munskydd och plasthandskar ökat skriver Dagens Nyheter. Plast i naturen orsakar flera problem, skadliga kemikalier kan läcka och djur kan äta upp eller fastna i plasten och dö.

— Jag får ångest varje gång jag ser plast där den inte ska vara. Det enda som hjälper är att göra något, säger Maja Engström.

Att plocka skräp är inte Maja Engström ensam om. I påskas var Greta Thunberg ute och plockade skräp och la upp en bild på instagram. Maja Engström rekommenderar alla att testa att plocka skräp.

— Jag måste säga att jag tycker det är rätt kul att plocka skräp. Man vet aldrig vad man hittar, säger Maja Engström.

Peter Tengby, kommunikationschef på Håll Sverige Rent förklarar att skräpiga platser blir mer skräpiga för att folk slutar bry sig.

— Därför är det bra att plocka skräp där många andra befinner sig. För då får de reflektera över sitt eget beteende, säger Peter Tengby.

Han förklarar att det både handlar om miljön men också om social rättvisa. Skräpiga platser upplevs som mer otrygga.

Problemet med plast är det bryts ner väldigt långsamt. I stället blir den bara i mindre och mindre bitar, så kallade mikroplaster.

— I dag hittar vi plast överallt. På havets djupaste botten och uppe på de högsta bergen, säger Peter Tengby.