”Osäker” och ”För”. Så röstar 16-årige Adam Fogelholm Khebou från Solna, och 15-åriga Fartun Abdi från Rinkeby i frågan om personer under 18 borde få rösträtt.
Foto: Oskar Alex
I september är det val i Sverige, men de som är under 18 får inte vara med och påverka med sin röst. Hur låter argumenten från de som vill sänka åldersgränsen, och vad tycker ungdomarna själva?
16 år tycker Fartun är en lagom gräns:
– Under 16 kanske man inte är seriös. Då kanske man skämtar bort sin röst och röstar på vilket parti som helst.
Själv känner hon att hon inte har tillräcklig koll för att veta vad hon skulle rösta på om hon fick rösta idag, och tycker att alla som röstar, både 16-åringar och vuxna, borde behöva klara ett prov som visar att man kan partiernas politik:
– Något som syns i ens leg. Man måste ju ha körkort för att få köra bil, då borde samma sak gälla för att få rösta. Men provet borde göras online, annars blir det för mycket papper.
"Ibland kan det bli intressant med enstaka frågor. En gång tittade min mamma på en TV-debatt där de började prata om integration, då blev jag jätteintresserad och tittade också en stund. Men det är inget jag skulle researcha själv."
Foto: Oskar Alex
Adam är mer kluven och tycker att 18 låter som en bra gräns:
– Det är en svår fråga. Själv tror jag inte att jag har tillräckligt med kunskap för att veta vad jag tycker om till exempel skola och så, men jag tycker heller inte att det är så kul eller intressant, säger Adam.
Fartun säger att det är de unga som påverkas av valen under längst tid:
– Det är vi som ska leva längst med besluten man röstar om, och det finns många smarta ungdomar som vill få fram sina röster. De har rätt att påverka sin miljö och sitt samhälle.
Karim Jebari ser många fördelar med en lägre åldersgräns för rösträtt.
Foto: Sara Moritz
Att fördela inflytande efter hur mycket man påverkas av besluten är även ett av argumenten som används av Karim Jebari, forskare i filosofi vid institutet för framtidsstudier:
– Ett annat är att poängen med demokrati är att människor tillsammans skapar lagar som de påverkas av. Om det finns en grupp som kan straffas av lagen men inte har rätt att skapa eller påverka den, då är den gruppen under förtryck.
Ungdomar är straffmyndiga från 15 år men får inte påverka lagen förrän tre år senare; det tycker Jebari är odemokratiskt.
– Sen är också ett argument att man inte gör undantag för kompetens i andra fall. Personer under 18 får inte köra bil eller dricka alkohol, men en vuxen som blir blind och inte får köra bil, eller portas från Systembolaget blir ju inte av med sin rösträtt. Inte heller någon som är förståndshandikappad eller alkoholist. Argumentet om kompetens används bara på barn.
Just det argumentet är också det vanligaste mot sänkt röstålder: att personer som inte får köra bil, gifta sig, skriva på avtal själva, röka, eller dricka alkohol heller inte är tillräckligt mogna för att vara med och påverka samhället. När debatten handlar om att ta bort åldersgränsen helt finns det de som frågar sig hur det ska gå när små barn som inte ens kan hålla i en penna ska vara med och påverka landet:
– Ofta när det är såna här nya frågor kommer det också konstiga argument. Nej, det barnet kommer förmodligen inte rösta, på samma sätt som att senildementa personer som inte kan göra någonting själva inte kommer rösta. Men vi tar inte bort deras rösträtt för det, säger Karim Jebari.
Karim Jebari tycker att 18 år kan vara en bra gräns för alkohol och körkort, men det behöver inte utesluta en lägre åldersgräns för rösträtt.
Foto: Oskar Alex
Han berättar också om forskning som visar att det är större chans att personer röstar om de bor hemma under sitt första val, och att de som gör det också ofta fortsätter att rösta.
– Eftersom 16-åringar oftare bor hemma skulle det sätta en vana för dem livet ut. Hur många procent som röstar varje val skulle öka.
Adam säger att många i hans ålder skulle vilja rösta för att slippa vänta två extra år tills nästa gång, när de är 20.
– Det låter logiskt att sänka åldern till samma som när man är straffmyndig, men då borde man också sänka den riktiga myndighetsåldern till 15.
Han har några områden han tycker är allra viktigast:
– Jag tänker ungdom och skola, utbildning. Integrationen, och även studenter och bostäder. Sjukvård.
Fartun håller med:
– Sjukvård och ungdomsaktiviteter, för att det minskar brottsligheten. Jag är från en förort, och där tycker jag att det till exempel borde finnas mer tävlingar och sånt så att ungdomar håller sig borta från dåliga saker.
– Man borde verkligen göra något med skolan. Jag tror att alla egentligen är jättesmarta, men att alla inte engagerar sig i skolan. Jag tycker att man borde få en belöning för högre betyg, att få åka till Gröna Lund, till exempel.
Båda tror att de skulle bli mer intresserade av partierna om de hade haft rösträtt nu vid 16 års ålder.
I riksdagen jobbar politikerna med lagar som 15-åringar kan straffas för, men som de själva inte får vara med och påverka eftersom de är för unga.
Foto: Oskar Alex
Karim Jebari ser inga rimliga risker med en lägre ålder, förutom att det skulle kunna göra att lite mer extrema partier får mer stöd, eftersom yngre ofta har lite starkare åsikter i olika frågor jämfört med äldre. Han säger också att trenden i hela världen går mot lägre röstålder:
– De senaste 100 åren har gränsen fallit jättemycket. Det finns inte ett enda land som höjt åldern, utan det går bara åt ett håll.
I Sverige är det bara några få partier som vill sänka röståldern, bland annat Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. Men även om det kan ta några år tror Jebari inte att det är långt kvar:
– Folk verkar inte så taggade just nu, men jag tror inte alls att det är omöjligt att det kommer hända inom 10 år. Ungdomsgenerationen vi har idag, de är fan jävligt smarta. Jag tänker på det varje gång jag pratar med personer i den åldern. Att åldern sänks är bara en tidsfråga.
