När astronomer värderar huruvida en exoplanet, en planet utanför vårt solsystem, kan bära på utomjordiskt liv utgår de främst efter förhållanden som liknar jorden idag, som rinnande vatten och en syrerik atmosfär. Men i en ny studie visar amerikanska forskare att det kan vara värt att tänka bredare än så.
Studien, som publicerades i tidskriften Nature Astronomy, visar att vissa jästsvampar och bakterier som E.coli kan leva och föröka sig i atmosfärer som helt består av väte. Markus Janson, professor i astrofysik på Stockholms universitet, menar att upptäckten kan förändra vissa tankegångar kring exoplaneter.
– Även om jag inte tror att detta kommer förändra pågående projekt som söker efter liv kan detta rön snarare öppna upp nya forskningsvägar, och få forskare att börja söka efter planeter som man tidigare ansåg var ointressanta, säger han.
Janson berättar att så vitt vi vet nu behöver avancerat liv en annan atmosfär än endast väte. Därför kommer det liv man hoppas hitta i vätefyllda atmosfärer med stor sannolikhet likna den tidiga formen av liv som fanns på jorden för flera miljarder år sedan, när även vår atmosfär saknade syre.
Att bakterier lever utan syre har man alltså vetat länge, men Markus Janson menar att faktumet att de kan leva i en atmosfär som består helt av väte är särskilt spännande.
– Sådana förhållanden har aldrig rått på jorden, men skulle kunna vara mycket vanliga ute i universum, säger han.
Eftersom väte är en lätt gas så krävs det en planet som är större än jorden för att hålla inne gasen. Superjordar ett vanligt exempel på detta, skriver myndigheten Rymdstyrelsen i ett pressmeddelande.
Superjordar är stenplaneter som har en massa mellan 2 och 10 gånger så stor som jorden, och som därmed även har tillräcklig gravitationskraft för att hålla kvar en atmosfär av väte.
Markus Janson menar att upptäckten, och studerandet av exoplaneter i allmänhet, kan appliceras till mer än sökandet efter utomjordingar eller flyktvägar från apokalypsen.
– Många klimatforskare tittar på exoplaneter för att exempelvis studera atmosfärer, säger han.
– Dessutom, om vi skulle hitta liv där ute kan vi få en förståelse för livets tidigare faser, och lära oss mer om vår historia.
