Att biet, tigern och giraffen har en egen dag upplevs inte som konstigt, men internationella bäverdagen är lite av ett frågetecken. För att fatta vad som gör bävern värd att fira har vi pratat med bäverexperten Göran Hartman.

Några roliga grejer han uppskattar med bävern är när de står på bakbenen för att bära material till deras bo – som kommer utrustade med skafferi – och hur de använder lillfingret på samma sätt som vi använder tummen.

– De är svåra att missa. Även om man inte ser dem så kan man se deras kreationer.

Men trots att de är svåra att missa idag betyder inte att det alltid varit så. 1871 var bävern utrotad i Sverige och i sommar är det 100 år sedan den återinplanterades i Sverige med hjälp av ett norskt bäverpar. Då fanns den utrotningshotade europeiska bävern bara i några få länder.

Bävern hade länge blivit jagad för sin päls och sekret från körtlarna i analen som heter bävergäll. Från pälsen skapades superexklusiva hattar och bävergäll användes som dyr medicin mot allt från kvinnlig hysteri till tandvärk. Bävergäll har en naturlig arom som brukar liknas vid vanilj och används fortfarande i viss mat och parfym.

– Bävern hamnade i noshörningsfällan. Priset för en bäver gjorde att det inte spelade någon roll att det var förbjudet att döda dem. Pälsen och bävergällen var värda lika mycket som en drängs årslön, säger Göran Hartman.

Idag frodas bävern så mycket att det råder allmän jakt under vinterhalvåret i Sverige. Så för att fira internationella bäverdagen är det bara gå till närmsta vattendrag eller sjö för att njuta av miljön och kanske se en bäver.