Hur mår vi i en kris?

Ung man med psykisk ohälsa och modell av mänsklig hjärna
Ung man med psykisk ohälsa och modell av mänsklig hjärna

Vad händer i hjärnan när vi hamnar i en kris? Kan vi förebygga dåligt mående och hur kan det behandlas när det väl inträffar? Efter det nya coronavirusets utbrott har många reagerat med rädsla och ångest. Psykologen Joakim Frisk hjälper oss förstå varför och hur vi kan hantera situationen.

Någon gång i livet hamnar de allra flesta i en kris. Krisen kan grunda sig i något som pågått länge eller så kan den uppkomma plötsligt. Viktigt att komma ihåg är att en kris alltid går över, men att det kan ta tid. Något som underlättar för många är att söka stöd eller dela med sig av sina upplevelser för att bearbeta.

Psykologen Joakim Frisk
Psykologen Joakim Frisk

Joakim Frisk är leg, psykolog, leg, psykoterapeut och handledare i psykoterapi med lång erfarenhet av krisarbete med både barn, ungdomar och vuxna patienter. Han upplever att det ligger en förhöjd stress eller oro hos de flesta han möter på grund av coronapandemin.

– Jag tänker att vi har en minskad psykologisk marginal idag generellt och att många med tendens till ångest eller depression snabbare får bekymmer med att hantera situationen, säger Joakim Frisk.

Psykisk ohälsa har ökat i Sverige den senaste tiden, vilket bland annat har märkts på organisationen Minds stödlinje som i mars i år fick ta emot 9 000 fler samtal än samma månad förra året, rapporterar P3.

Hjärnan i en kris

Det som händer i hjärnan i en kris är att de mer primitiva delarna, företrädesvis Amygdala, tar över rodret. Det logiska och rationella tänkandet sätts ur spel och vi agerar för att överleva på kort sikt. Det sympatiska nervsystemet gör individen redo för att slåss eller förbli helt stilla i syfte att rädda sitt liv. Stresshormon som kortisol och adrenalin flödar genom kroppen och ut i organen där de styr om så att vi får högre hjärtfrekvens. Man kan säga att rädslosystemet aktiveras och genomsyrar allt vi gör.

När det gäller symtom vid en kris brukar man dela in en reaktionen i fyra faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen.

Chockfasen präglas av en stark overklighetsupplevelse och förvirring som betyder att vi inte får ihop verkligheten såsom vi känner den. Här tenderar vi att agera olika med antingen ångest och rädsla eller frånvaro av känslor. Chockfasen varar ofta mellan några minuter och några timmar beroende på individ och händelse.

Reaktionsfasen präglas mer av känslomässiga reaktioner så som gråt, ilska, illamående och ångest, men även självkritik och nedstämdhet. Här pendlar vi alltså mycket mellan olika känslor.

I Bearbetningsfasen börjar vi pendla mindre mellan känslor och komma till en acceptans inför det som hänt och vi kan börja sörja det som varit och försöka landa i det nya. Så småningom börjar vi orientera oss i det nya och successivt hitta ett liv utifrån de nya omständigheterna.

– Symtombilden spänner över en stor variation av känslor, tankar och beteenden. Viktigt att säga är att vi reagerar olika utifrån vilka vi är och vilka erfarenheter vi har med oss, säger Joakim Frisk.

Förebygga och behandla dåligt mående i en kris

Joakim Frisks bästa råd för att förebygga dåligt mående under en kris är att upprätthålla goda rutiner i vardagen när det kommer till mat, sömn, jobb och fritid. Han menar att goda rutiner skapar en känsla av meningsfullhet och förutsägbarhet som kan vara hjälpsamt i ett läge som den rådande coronapandemin.

– Ägna dig gärna åt pulshöjande fysisk aktivitet. Ta sociala (inte fysiska) kontakter med människor och försök prata och sätta ord på dina känslor, säger Joakim Frisk.

Acceptance Commitment Therapy (ACT) och Mindfulness är också något som Joakim Frisk, baserat på egna erfarenheter, anser vara hjälpsamt under en kris. Behandlingarna innebär att personen bland annat får stöd i att inte fastna i ältande tankar kring dåtid och framtid utan sträva efter en acceptans inför det som är i nuet.

– De känslor som kommer och går är okej och du väljer själv i vilken utsträckning de ska styra ditt liv. Ältande tankar snor mycket energi som man skulle kunna använda till bättre och roliga saker. Man måste ha respekt för att detta är lättare sagt än gjort, säger Joakim Frisk.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Vetenskap
Mer från Läget