Hjärnforskaren om varför vi drömmer: ”Det är ganska gåtfullt”

Pontus Wasling är en av få sömnforskare som forskar på drömmar i Sverige. Just nu undersöker han klardrömmar, där man kan kontrollera sina drömmar, trots att han själv aldrig har kunnat göra det.

Hjärnforskaren, Pontus Wasling, forskar om drömmar.

En klardröm är en dröm där man vet om att man drömmer samtidigt som man drömmer. För vissa är det som en självklarhet att kunna göra det, för andra ett främmande fenomen. Pontus Wasling, som är neurolog och forskar på just drömmar, säger att det är ungefär hälften av befolkningen som någon gång har haft en klardröm.

– Några få procent har det väldigt ofta, det är väldigt ovanligt.

Det är inte så många som forskar på drömmar. Några i Tyskland, några i USA och ett fåtal i Sverige. Man får leta länge efter någon som tar klardrömmar på allvar och är villig att lägga pengar på forskning på området. Anledningen till skepsisen kring klardrömmar tror Pontus Wasling beror på att många förknippar dem med New Age-rörelsen.

– Alla har inte varit övertygade om att de finns överhuvudtaget, säger han.

Få som forskar, men intresset ökar

Han ser en trend där det blir mer acceptabelt att forska om drömmar i dag. Bland annat tror han att det handlar om att folk är intresserade av hur viktiga sömnen och drömmarna är för inlärning och kreativitet.

Även om de kan vara knepiga att forska på så går det. Hans forskning tittar på folk med narkolepsi, en sjukdom där man blir trött och somnar om dagarna och sedan sover oroligt. Folk med narkolepsi har lättare för att få klardrömmar än andra.

– De somnar väldigt lätt på dagen, och kommer ganska ofta in i REM-sömn direkt. Ibland kommer vissa då in i klardrömmar, säger Pontus Wasling.

REM-sömnen är den del av sömnen där man drömmer. Forskningsprojektet handlar alltså om drömmarnas funktion, och att kolla på folk med narkolepsi gör det enklare just eftersom de somnar så lätt.

– Det här är en möjlighet att undersöka REM-sömnens funktion och det är egentligen ganska gåtfullt, säger han.

Klardrömmar är också ett verktyg som man kan använda i forskningen. I tidigare studier har man kunnat kommunicera med människor som befinner sig i en klardröm genom att prata med dem och utan att de vaknar av det. Den som drömmer kan då röra på ögonen för att svara på en enkel fråga, till exempel två plus två.

Drömmar kan göra dig kreativare

Pontus Wasling och hans kollegor vill ta reda på om man verkligen blir mer kreativ av att ha drömt under natten och det verkar så, enligt de första resultaten på deras ännu opublicerade studie.

– Vi har ett kreativitetstest, ett datorspel, och man är bättre på att lösa problemen när om man har sovit REM-sömn, säger han.

De har också kollat på hur hjärnans aktivitet förändras under en klardröm. De har sett att den verkar skilja sig från när man är i en vanlig dröm.

Men varför kan vissa klardrömma och andra inte? Svaret på den frågan har inte Pontus Wasling. Han har heller inte lyckats klardrömma själv med hjälp av någon av de många metoderna som sägs kunna framkalla dem.

Webbfråga Har du haft klardrömmar?

Visa resultat
Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Vetenskap

Tvättmaskinerna som tvättar utan tvättmedel

Vetenskap Avjoniserat kallt vatten, utan tvättmedel är den miljövänliga uppfinningen som ska tvätta rent. Men boende ...

Dags att utreda utmattningssyndrom

Vetenskap Trotts att diagnosen använts länge är det mycket som vi inte vet om den. Men nu kommer det att ändras!

Ett hjärta ska slå lite längre för att rädda fler

Vetenskap Lagen för organdonationer ändras i sommar, vilket väcker blandade reaktioner.

3 min

Pollenallergi påverkas av klimatet

Play Allt fler av landets ungdomar är pollenallergiker och pollensäsongen har dessutom blivit längre.

Gröna ytor där du bor – viktigare än du tror

Vetenskap Grönt är skönt – framförallt där du bor. Ett flertal forskningsstudier visar på att tillgången till gröna p...

Så påverkar skärmarna ungas hälsa

Vetenskap Trots att skärmtid ofta förknippas med ohälsa hos unga menar forskare på Karolinska Institutet att det är n...

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...