Gröna ytor i bostadsmiljön har många positiva effekter på både den psykiska och fysiska hälsan, menar Mare Löhmus Sundström, forskare vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

– För det mesta pratar man om att gröna platser nära bostaden gör att man lever längre, minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. För barn är gröna ytor viktigt för den retoriska och kognitiva utvecklingen, säger Mare Löhmus Sundström.

Miljöforskaren Mare Löhmus Sundström menar att många också mår bättre psykiskt av vistelse i gröna miljöer. Bland annat finns vissa tecken på att användandet av antidepressiva läkemedel minskar hos de som har nära till och regelbundet besöker gröna miljöer.

– Forskning visar att grönområden har en avkopplande verkan. Man känner sig mindre stressad och depressiva symptom minskar, menar Mare Löhmus Sundström.

Vilka effekter gröna ytor i bostadsmiljön har på individen är dock beroende av flera olika faktorer, bland annat ålder och socioekonomisk status.

– Många gånger är det viktigare för barn och äldre att vara nära grönområden. Det finns även studier som visar på att närhet till grönska har extra stor positiv verkan på boende i socioekonomiskt svaga områden, säger Mare Löhmus Sundström.

Rent generellt brukar 300 meter till närmaste grönområde vara ett tröskelvärde. Är det längre än 300 meter finns risken att boende i området inte tar sig dit. För små barn och äldre bör avståndet vara kortare, menar Mare Löhmus Sundström. Vilken typ av vegetation som finns i grönområdet har också påverkan. Att boende i ett område har nära till träd är särskilt viktigt, lyfter Mare Löhmus Sundström.

– En gräsmatta inom 300 meter från bostadsområdet spelar mindre roll på hälsan. Framförallt spelar närheten till träd roll för hälsan på boende i ett område, säger Mare Löhmus Sundström.

Terry Hartig är professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet och har likt Mare Löhmus Sundström forskat mycket på närheten till gröna platser där man bor. Han säger likt Mare Löhmus Sundström att grönområden i bostadsmiljön är viktigt för folkhälsan, på många sätt.

– Gröna områden kan bland annat lindra depressiva symptom, minska ångest, minska nivåerna av stresshormoner i kroppen och sänka blodtrycket, beroende på vad man gör på platsen och varför man är där, menar Terry Hartig.

Att bara vara på en grön plats kan ha en positivt verkan på hälsan, men också vad man gör i området, enligt Terry Hartig.

– Gröna platser nära bostaden kan fungera som en möjlighet att till exempel komma undan vardagens krav, vara en plats att röra sig på eller umgås med andra. Men att vistas i eller se på ett grönt område påverkar också många psykologiska och fysiologiska processer i kroppen utöver det man kan härleda till enbart fysisk aktivitet i sig, menar Terry Hartig.

Han anser att avståndet till ett grönområde är viktigt men att flera andra faktorer spelar roll, bland annat tillgängligheten.

– Det är viktigt att boende i ett område vill besöka den gröna ytan. Ta till exempel en stor gräsmatta för fotbollsspel i ett område där bara äldre bor. Även om den gröna ytan är närmre än 300 meter till bostäderna har det inte samma värde om det inte är anpassat efter boendes behov, säger Terry Hartig.