Från bögpest till sars – sjukdomsnamn orsakar kontroverser

Kampanj från Aidsdelegationen som tillsattes av regeringen 1985
Kampanj från Aidsdelegationen som tillsattes av regeringen 1985

Asiaten, fågelinfluensan och ebola är alla välkända namn på sjukdomar. Men hade de uppstått idag hade de hetat någonting helt annat. Covid-19 är en av de första sjukdomarna som identifierats efter att WHO försökt ta kontroll över hur nya sjukdomar namnges.

2015 tog Världshälsoorganisationen WHO fram nya riktlinjer för namngivning av sjukdomar. Syftet är att nya sjukdomar ska få så neutrala och okontroversiella namn som möjligt.

Bra namn beskriver sjukdomssymptomen och vilken patogen som orsakar dem, medan dåliga namn innehåller platsnamn, människors namn, djurarter, referenser till samhälleliga fenomen och termer som skapar onödig rädsla, menar organisationen.

Presskonferens i samband med svininfluensautbrottet 2009
Presskonferens i samband med svininfluensautbrottet 2009

Sjukdomsnamn väcker ofta kontroverser

Innan WHO tog fram sina riktlinjer hade sjukdomsnamn ofta varit orsak till kontroverser. När man i början av 80-talet noterade att fler och fler unga homosexuella män börjat insjukna och dö i sjukdomar som orsakas av ett nedsatt immunförsvar kallades sjukdomen först gay-related immune deficiency (bög-relaterad immunbristsjukdom), GRID, en beteckning som fått mycket kritik sedan ökad kunskap visat att nästan alla människor riskerar att drabbas. I svensk press förekom termen bögpest.

Sjukdomen bytte snabbt officiellt namn till aids, men enligt Wikipedia kvarstod bruket av den gamla termen också i vetenskapliga sammanhang långt in på 90-talet.

1993 skedde ett utbrott av lunginflammation orsakats av en typ av hantavirus i sydvästra USA. Viruset döptes först efter platsen där det upptäcktes, men efter protester mot flera namnförslag från lokalbefolkningen döpte frustrerade forskare viruset till slut till sin nombre-virus, spanska för namnlöst virus.

Men även namn som varit i enlighet med WHO:s nya rekommendationer har väckt protester. Den kinesiska regeringen uttryckte sitt missnöje i samband med sars-utbrottet 2003. Sars står för svårt akut respiratorisk sjukdom, men SAR (särskild administrativ region) är även en förkortning som används om de två autonoma kinesiska regionerna Hongkong och Macao. Hongkong var ett av de områden som värst drabbades av sars.

En stark motivation bakom WHO:s beslut att ta kontroll över nya sjukdomsnamn är att slarviga beteckningar kan få konsekvenser för hanteringen av sjukdomen.

I samband med svininfluensautbrottet 2009 beslutade Egyptens regering att slakta alla landets grisar för att skydda sig från virus. Detta trots att utbrottet drevs genom smittspridning mellan människor, och inte längre involverade grisar. 300 000 grisar fick sätta livet till i onödan.

Det nya coronaviruset

Den 11 februari i år beslutade WHO att den nya sjukdomen som börjat spridas över världen skulle kallas coronavirus disease (coronavirussjukdom) och förkortas covid-19, medan viruset döptes till severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 och förkortas sars-cov-2.

Men trots att viruset och sjukdomen döpts i enlighet med de nya riktlinjerna har namnen varit föremål för kontroverser.

WHO har själva valt att inte använda namnet sars-cov-2 när de refererar till viruset i sin egen kommunikation. Detta eftersom man anser att namnet kan skapa onödig rädsla på de platser som drabbades hårdast av sars-utbrottet 2003. Istället kallar man det för "viruset som orsakar covid-19" eller "covid-19-viruset"

Trump går emot WHO:s rekommendationer
Trump går emot WHO:s rekommendationer

"Kinesiskt virus"

Donald Trump väckte uppmärksamhet när han på Twitter refererade till sars-cov-2 som "det kinesiska viruset". När han sedan använde termen på en presskonferens fick han frågan av en reporter om termen skulle kunna vara rasistisk.

– Det är inte alls rasistiskt, det kommer från Kina, var Trumps svar då.

Uttalandet har fått hård kritik, bland annat i en artikel i New York Times som rapporterar om att rasistiska tillmälen mot asiat-amerikaner blivit vanligare under coronapandemin.

Coronaviruset sars-cov-2. Men orsakar det corona eller covid-19?
Coronaviruset sars-cov-2. Men orsakar det corona eller covid-19?

Viruskönskrig bland franskspråkiga

På franska tilldelas alla substantiv maskulint eller feminint genus. Men eftersom det inte finns några universella regler för vilka ord som tilldelas vilket genus råder nu oklarhet om huruvida covid-19 ska vara feminint eller maskulint på franska.

I Quebec har man nu i huvudsak gått över till att skriva och säga la Covid-19, i femininum, medan man i Frankrike fortfarande håller kvar vid det maskulina le Covid-19.

Maria Candea, lingvist, säger till Radio France att skillnaden beror på att kanadensarna översätter den engelska termen coronavirussjukdom till franska, och eftersom maladie, sjukdom, är feminint blir också covid-19 feminint. Detta medan man i Frankrike inte tenderar att vara lika duktig på engelska, utan istället går på hur ordet låter, och då blir covid maskulint eftersom franska ord som slutar på -id generellt är maskulina.

Covid-19 eller corona?

På svenska har termen covid-19 kommit att få konkurrens av att benämna sjukdomen som corona.

En google-sökning på frasen "sjuk i corona" ger 41 100 träffar, jämfört med 116 000 träffar för "sjuk i covid-19", vilket visar att Världshälsoorganisationens rekommendationer fortfarande har större genomslag på svenska.

Men eftersom Sverige inte har någon normativ språkpolitik är det i slutändan upp till var och en att avgöra vilket begrepp man vill använda.

Webbfråga Säger du covid-19 eller corona om sjukdomen?

Visa resultat
Ämnen i artikeln
Mer från: Vetenskap
Mer från Läget