Kroniska minnesproblem kan uppstå av en rad anledningar, exempelvis vid en stroke eller demens. Det kan även uppstå till följd av missbruk av narkotika eller alkohol.
I Sverige räknar man med att flera hundra tusen lider av kroniska minnesproblem.
Men nu kan forskare ha upptäckt ett sätt att återställa förmågan att skapa nya minnen eller göra dem lättare att komma ihåg. Genom att “hacka” sig in i hjärnan, har man upptäckt de neurala koderna som är inblandade i kodningen av ett nytt minne. Därefter kan man skriva en kod som används för att stärka den neurala koden.
— Vi försöker stödja den normala minnes- och kodningsfunktionen i hjärnan, säger Robert Hampson professor vid Wake Forest Baptist Medical Center till KPIX 5.
Protetiska minnen
En grupp patienter med epilepsi var med i ett forskningsprojekt för att se var i hjärnan de fick sina anfall. En elektrod inplanterades i patienternas hippocampus, mitt i hjärnan. De gick med på att tillåta Hampson och hans team att samtidigt testa sitt forskningsprojekt med protetiska minnen.
Patienterna spelade ett spel som involverade minnet medan elektroderna spelade in hjärncellerna. Cellerna eller neuronerna verkade lysa upp i ett unikt kodmönster.
— Minnets innehåll skrivs i en digital kod och hippocampus är den del av hjärnan som skapar den digitala koden, säger Ted Berger professor vid University of Southern California Viterbi School of Engineering till KPIX 5.
Med hjälp av patientens unika koder kunde Berger utforma en matematisk modell, som förutspår hur hjärnan framgångsrikt skapar minnen.
— Genom att spela in cellaktiviteten från hjärnan, vilket är vad Wake Forest gör och genom att titta på dessa inspelningar med de matematiska modellerna som vi gör, så kan vi tillsammans identifiera dessa neurala koder och vi kan se dem för första gången, säger Berger till KPIX 5.
Kodernas effekt
Med hjälp av elektroderna kunde Hampson och hans team implementera varje patients unika kod i deras egen hjärna. Koderna ökade patientens kortsiktiga minne med 37 procent och deras långsiktiga minne med 35 procent.
Fler studier med större patientgrupper måste göras för att replikera resultaten. Förhoppningen är att om större studier bekräftar vad Hampson och Berger kommit fram till, så kan en dag en “pacemaker” implanteras i patientens hjärna. Då är glömska ett minne blott.
