Ett hjärta ska slå lite längre för att rädda fler

Lagen för organdonationer ändras i sommar. Det kommer numera vara okej att hålla i gång en döende organdonators kropp för att kunna rädda organen. Expert förklarar att det finns tre övergripande frågor kring beslutet.

Den första juli i år kommer riksdagens ändringar i donationslagstiftningen att börja gälla. Ändringarna ska göra donationsförloppet enklare och säkrare, bland annat ska det underlätta för läkare att fatta beslut om organbevarande behandling. Det innebär att man fortsätter medicinskt behandla en döende person i syfte att kunna rädda organen i större utsträckning inför transplantation. Detta sker samtidigt som patienten får palliativ vård, vilket innebär smärtlindring vid konstaterad framtida bortgång.

Lagändringen innebär även att man ändrar sättet man dödförklarar en individ på. Ett organ förstörs snabbt i en död kropp, genom att ändra på hur man konstaterar döden kan man förhoppningsvis minska organbristen.

Det kan vara livsavgörande för en person som är i behov av en organtransplantation att en annan människa är villig att donera sina organ efter sin död. Dock är efterfrågan på organ större än det som finns tillgängligt. I dagsläget väntar runt 800 personer i Sverige på en transplantation, rapporterar TT.

Greta Hassler, 26 år, pluggar spelutveckling i Kista och tycker att det är en medmänsklig sak att donera sina organ när man har dött.

– Egentligen borde det vara självklart för alla att signa upp och bli organdonator när man dör. Det känns väldigt själviskt att inte vilja det, säger Greta Hassler.

Hon tycker att lagändringen låter bra. Däremot tycker Greta Hassler att det är en svår fråga eftersom man på ett sätt ger bort sig själv.

Hur länge klarar sig ett organ utan syre?

I vanliga fall så måste uttagsoperationen påbörjas inom 24 timmar från organdonatorns dödförklaring. När det är färdigt förvaras organen nedkylda, men organ utan syresättning klarar sig inte länge. Ett hjärta bör vara på plats hos mottagaren inom fyra timmar. För lever och lungor är det inom tolv timmar och njurar inom ett dygn. Problematiken med att vänta för länge är att organen kan skadas och inte längre fungera för en transplantation.

Donationslagstiftningens oklarheter utreddes redan 2018 och förslaget på lagändringen låg hos riksdagen förra året men skickades tillbaka för omarbetning. Då var det synpunkter på omständigheter kring intubering vilket innebär lufttillförseln som krävs för att motverka organdöd. Det har nu förtydligats och riksdagen har godkänt lagändringarna.

Ulrika Sanden var juridisk expert i utredningen 2018. Hon vill varken uttala sig positivt eller negativt om lagändringen men vill understryka vikten av att informationen om lagändringen måste nå ut till allmänheten. På Socialstyrelsens hemsida står det allmänt om beslutet och Ulrika Sanden säger att det krävs en djupare förståelse i ämnet för att helt förstå vad som menas.

– Sen så är information inte på några andra språk än svenska, säger Ulrika Sanden till Läget om informationen som just nu finns tillgänglig på myndighetens hemsida.

Från 15 års ålder kan man registrera sig som organdonator. Ulrika Sanden tycker att Socialstyrelsen inte bara behöver se till att informationen finns tillgänglig på flera språk utan även att de skriver ut informationen på ett sätt som är anpassat för de som inte är vuxna än. Att informera allmänheten är en av de frågor som har kommit med beslutet.

– De tre övergripande, både rättsliga och etiska, frågorna har med organbevarande behandlingen, dödsbegreppet och information till allmänheten att göra – speciellt till de som är registrerade, säger hon.

Välkomnar beslutet

Överläkaren Pia Löwhagen Hendén stödjer och välkomnar beslutet, det är något som flera av landets ledande donationsläkare gör. Hon tycker det blir tydligt nu vad som gäller.

“Vi har hanterat det här innan också, men med väldigt otydliga lagar där man kan ha tolkat olika på olika ställen i Sverige”, säger hon till TT.

Pia Löwhagen Hendén fortsätter med att förklara att beroende på var man har insjuknat kan handläggningen angående organdonationen se olika ut. Däremot måste frågan hanteras med respekt och försiktighet.

Att rädda liv är väl självklart egentligen.

Det nya beslutet medför även att närståendevetot tas bort. Närståendevetot innebär att en närstående till en potentiell donator har kunnat förbjuda en donation, detta tas nu bort. Pia Löwhagen Hendén menar dock att i praktiken spelar det ingen roll vad det står juridiskt, ifall en närstående säger nej ändrar läkare sällan det.

– Bara för att en enskild överläkare säger att “vi inte kör över närstående” är det kanske inte samma sak som att man aldrig kommer göra det någonstans i Sverige, säger Ulrika Sanden.

Skulle du kunna donera dina organ?

Greta Hassler säger själv att hon skulle kunna tänka sig att donera sina organ efter hennes död.

– Jag har inte signat upp för det för det tar emot lite, men jag vill göra det och ska göra det, säger hon.

Anledningen till att hon inte har gjort det än är för att det känns “brutalt”. Det krävs att man tänker och funderar på sin död. Fast i slutändan tycker hon att donera sina organ är en sak man bör göra.

– Att rädda liv är väl självklart egentligen, säger Greta Hassler.

Ämnen i artikeln
Mer från: Vetenskap

Tvättmaskinerna som tvättar utan tvättmedel

Vetenskap Avjoniserat kallt vatten, utan tvättmedel är den miljövänliga uppfinningen som ska tvätta rent. Men boende ...

Dags att utreda utmattningssyndrom

Vetenskap Trotts att diagnosen använts länge är det mycket som vi inte vet om den. Men nu kommer det att ändras!

Ett hjärta ska slå lite längre för att rädda fler

Vetenskap Lagen för organdonationer ändras i sommar, vilket väcker blandade reaktioner.

3 min

Pollenallergi påverkas av klimatet

Play Allt fler av landets ungdomar är pollenallergiker och pollensäsongen har dessutom blivit längre.

Gröna ytor där du bor – viktigare än du tror

Vetenskap Grönt är skönt – framförallt där du bor. Ett flertal forskningsstudier visar på att tillgången till gröna p...

Så påverkar skärmarna ungas hälsa

Vetenskap Trots att skärmtid ofta förknippas med ohälsa hos unga menar forskare på Karolinska Institutet att det är n...

Mer från Läget
1 min

Bli en klimathjälte genom att få maten att hålla längre

Play Varje år slängs tonvis av maten vi köper. Ofta är det för att ...

3 min

Gingerjompa berättar om hur det är att vara TikTokare

Play Läget har följt den svenska influencern John Hedin, också känd som Gingerjompa, när han intervjuar människo...

3 min

Spelmissbruk: ”Börjar som spännande och kul”

Spelmissbruk blev klassat som en sjukdom i Sverige år 2017.

Fightingspelsträffar - den moderna arkaden

Play öreningen LightDash träffas varje vecka i en brädspelsbutik för att spela fightingspel. Men varför ses fysi...

Krympflation - tricket funkar, om du inte ser det

Ekonomi Tycker du också att chipspåsarna med tiden innehåller mer luft...

Så skyddar du din identitet

Krim Läget har intervjuat dataskyddsexperten Louise Yngström Valde för att få tips om hur man kan undvika att bl...