Gensaxen Crispr öppnar upp möjligheter, inte minst inom sjukvård. Nya behandlingar mot cancer och genetiska blodsjukdomar är exempel som Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, nämner för TT.
Men för den som har en mäktig trollstav kan det vara svårt att motstå frestelsen att använda den i - well - inte nödvändigtvis hederliga syften. Samma Nils-Eric Sahlin sitter i Smer (Statens medicinsk-etiska råd), och de är skeptiska till gensax utanför sjukvården. Alltså för att förbättra egenskaper, utseende eller förmågor - något det forskas mycket på just nu, enligt honom.
När skönhetsingrepp ökar är det kanske inte så konstigt att nya metoder att förbättra sitt utseende lockar. Men det är alltså där Smer vill sätta ner foten. De menar att klipp- och klistrandet dels skulle hota människovärdet, och dels skapa en klyfta mellan de som har och de som inte har möjlighet att ändra sina gener.
Inte heller tonåringarna är övertygade
Trots de lockande uppsidorna är även Hilda Liljeström och Agnes Sköld skeptiska - delvis på grund av konkurrens.
– Alla vill väl vara snygga och smarta, men vad svårt det skulle bli om alla var det, säger Agnes till Läget.
De lämnar dock dörren lite på glänt.
– Man vet aldrig i framtiden, när det gjorts mer forskning, säger Agnes.
Hilda håller med.
– Jag säger också nej just nu.
