Behandlingar och stöd till pollenallergiker

Direkt vid ingången möts man av en reception. Fem personer sitter utspridda i den långsmala korridoren med blågröna väggar. Stora fönster i varje ände släpper fram det ljus utifrån som erbjuds denna gråregniga aprileftermiddag. Alla tittar ner i sina mobiltelefoner. Män och kvinnor tillhörande olika åldersgrupper. Gemensamt delar de patientskapet och ser bekväma ut trots att de besöker en vårdinrättning. Stolarna är glest utplacerade och komfortabla trots sin moderna och eleganta framtoning. En lätt svikt i ryggstöden vaggar in trygghet. Doften är ren, inredningen hemtrevlig och ljuden dova.

Vår - och sommarsol som möter svettlackade ansikten i parker med stora gräsfält. Eller långpromenader där man drar djupa och friska andetag i skogen? I skuggan av covid-19 våndas pollenallergiker av sina besvär. Deras symptom återkommer säsongsvis och kan innebära en betydligt försämrad livskvalitet som sätter spår i vardagen. Det finns olika typer av pollen man kan påverkas av. Björk, till exempel, är vanligt under våren. Gräspollensäsongen varar normalt sett under sommaren, och gråboallergiker får huvudsakligen sina problem under sensommaren. Symptomen kan liknas vid en förkylning men på vissa punkter skiljer sig kännetecknen åt eftersom allergierna exempelvis inte ger hög feber.

– Vi är en patientorganisation. Oftast är våra medlemmar drabbade av astma och allergi själva, eller så har de barn eller andra anhöriga som är det.

Anna-Karin Klomp, Sjukvårdspolitiskt ansvarig på Astma– och allergiförbundet, berättar om organisationens verksamhet.

– Vi arbetar som en påverkansorganisation där vi bland annat sprider hälsoinformation och vill förändra vård och politik till det bättre för astmatiker och allergiker. Förbundet är medlemsstyrt och också ett forum för gemenskap och utbyte av erfarenheter.

Förbundet bildades 1956 och har idag 17 000 medlemmar landet över. Alla som vill engagera sig hälsas välkomna i arbetet.

– Alla är välkomna, även vårdpersonal, säger Klomp.

Klomp säger att cirka 30 procent av Sveriges befolkning har någon form av pollenallergi och berättar om hur de stöttas.

– Dels har vi information och nyheter på vår hemsida. Vi ger konkreta råd för att lindra besvär. Organisationen består av lokalföreningar med lokala aktiviteter. Det finns också en ungdomsgren som heter Unga Allergiker.

Den opinionsbildande ådran förflyttar samtalet till en mer kritisk diskussion. Vården av allergiker och astmatiker har mer att önska.

– Det finns bra behandlingar men vårdinsatserna är ojämnt fördelade geografiskt. Om vi tar ASIT-injektioner som exempel. Det är tio gånger så många som får den behandlingen i Halland än i Norrbotten, sett till antal invånare. Överlag finns det också problem med medicinsk uppföljning av allergiker och astmatiker.

I dessa dagar finns ett oundvikligt ämne ständigt på tapeten oavsett samtalsämne, inte minst i medicinska sammanhang. Klomp kan ändå avslutningsvis ge några lugnande ord till astmadrabbade i den nuvarande coronakrisen.

– Astmatiker har inte visat sig vara en särskild riskgrupp. Däremot får man en försämrad astma vid luftvägsinfektioner. Man ska ha en så bra behandling som möjligt.

Sjuksköterskor och läkare ropar upp namnen på de väntande i korridoren som ska kallas in till sina besök. De påkallade reser sig snabbt och gör entré till läkarnas och sjuksköterskornas respektive kontor. Inga handskakningar, men varma och professionella blickar. Väl inne väntar tester av lungfunktion, vaccinationer, och inflammationsbedömningar av luftrören. Det är, bortsett från att personalen till och från bär visir och att det förekommer restriktioner, en vanlig arbetsdag på Astma– och allergimottagningen på Sankt Göransgatan 126 i Stockholm.

Inne på ett av kontoren arbetar ST-läkaren Oksana Tenselius.

– Vi har en strikt orientering mot allergier och astma. Vi är den enda mottagningen i hela Stockholm med så många specialister under samma tak.

Hon talar i samtalets början allmänt om pollenallergi.

– Pollensäsongen startar vanligtvis i slutet på februari. Typiska symptom är till exempel rinnande ögon med klåda, nysningar, och att man får svårt att andas. Man kan testa receptfria läkemedel. Men att boka läkarbesök på vårdcentralen är bra för att få vägledning till läkemedel som passar.

Tenselius är tydlig och välformulerad när hon berättar om behandlingsformer för pollenallergiker.

– ASIT-injektioner till exempel. De minskar kroppens reaktion på allergener. Behandlingen går ut på att man sprutar in allergener i armen. I och med behandlingen känner inte kroppen pollen som en främmande substans att reagera på.

– Det är viktigt att följa sin behandling noggrant, annars riskerar man att tappa effekt.

Avslutningsvis berättar hon vad som är det bästa med yrket.

– Att hjälpa människor. Vägleda och underlätta livet för dem.