Är coronakrisen verkligen bra för miljön?

Renare luft och klarare vatten ger tröst under coronakrisen. Men klimatomställningen vi ser nu är inte den vi behöver, och kan tvärtom ge sämre förutsättningar i framtiden, menar Victor Galaz, biträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre (SRC).

Foto: Stina Stjernkvist / TT
Victor Galaz
Victor Galaz

I mörkret av coronakrisen söker nu människor över hela världen efter någonting positivt som kan väga upp för mängden negativa påföljder som smittan har på vår ekonomi, hälsa och sjukvård. Därför är rapporter om svanar, fiskar och delfiner som återvänt till platser de tidigare övergett lika tacksamt som att hitta ett paraply i spöregn.

Informationen har dessvärre senare visat sig vara för bra för att vara sann, men idén kvarstår: Flygutsläppen minskar och sjöfarten saktar ner, fabriker slår igen och försäljning upphör. Det måste vara bra för miljön, eller hur?

Riktigt så enkelt är det inte, förklarar Victor Galaz, docent i statsvetenskap och biträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre (SRC). Han menar att de positiva effekterna vi ser på miljön just nu är mycket temporär, och att krisen långsiktigt tvärtom kan ha negativ effekt på hur vi hanterar klimatfrågan.

– Det vi vet från finanskrisen 2008 är att när ekonomin tar fart igen, och politiker prioriterar det, så kommer utsläppskurvan att öka igen och hinna ikapp, säger Victor Galaz.

Han berättar att en effektiv klimatpolitik sker systematiskt och långsiktigt, när länder har stöd från sin befolkning och ekonomiska resurser att bedriva förändring, när näringsliv gynnas och internationella samarbeten är möjliga.

I värsta fall är förutsättningarna därför sämre efter coronakrisen än innan. Viktor Galaz påpekar att många länder nu kommer ta på sig stora stadsskulder för att överleva och få igång ekonomin igen efter krisen. Det är möjligt att Sverige som har starka finanser kommer fortsätta prioritera klimatfrågan framöver men länder i till exempel Latinamerika, Östeuropa eller Afrika har inte samma ekonomiska förutsättningar att göra det.

– Den omställning vi vill se måste vara önskvärd för människor. Men det vi ser nu är människor som isolerar sig, som är rädda för en smitta, all ekonomisk aktivitet ligger nere, arbetslösheten skjuter i höjden, stadsskulder exploderar. Det är inte den typen av klimatomställning som vi behöver. Och det är inte en (riktig) klimatomställning heller, säger Victor Galaz.

Andra läser just nu
Mer från: Vetenskap
Mer från Läget