Man kan tänka sig alger som skog under hav. Precis som skog är alger en tacksam plats för djur att leva i, vilket skapar biologisk mångfald. Och precis som skog binder alger koldioxid, vilket bromsar den globala uppvärmningen.
Fredrik Gröndahl är marinbiolog och professor på Kungliga tekniska högskolan. Han har tillägnat en stor del av sitt arbetsliv till att forska om alger.
– Haven tar hand om ungefär hälften av den koldioxid som vi människor släpper ut. Tack vare alger minskar försurningen och övergödningen i haven, vilket gör att de kan ta upp mer koldioxid.
Fredrik Gröndahl betonar att att luft och hav samspelar i den globala uppvärmningen. Det är ett kretslopp, där ren luft är beroende av rent hav och vice versa.
– Alger odlas på rep som hänger upp och ned. Det blir som en skog, en algskog, som blir attraktiv för havsdjur. Man kan säga att det blir ett litet naturreservat för fiskar och kräftdjur, som sen sprider sig till närliggande områden.
Alger innehåller de livsnödvändiga näringsämnena som människor behöver. De är rika på protein, omega-3, vitaminer och mineraler. I västvärlden konsumerar vi alger dagligen utan att tänka på det. Bland annat används det som förtjockningsmedel i mat, kosttillskott, tandkräm och medicin.
– Jag tror att vi har ätit alger i hela mänsklighetens historia. För många tusen år sedan gjorde evolutionen att människors hjärnor växte snabbt en period så vi blev smartare. Många tror det beror på att vi började äta mer sjömat. Antagligen var det alger vi åt mycket av. De sitter ju stilla och är lätta att plocka.
Fredrik Gröndahl menar att vi i framtiden kommer ha många algbönder i Sverige. Han ser framför sig att algbönder kommer få ett särskilt koldioxidbidrag från staten då de hjälper till att fånga upp koldioxid. Precis som att det idag finns koldioxidskatt för de som släpper ut koldioxid.
Men Fredrik Gröndahl tycker inte att man ska odla alger enbart för miljöns skull.
– Det hade varit slöseri att odla alger utan att använda dem. Det primära är att det är en jädra bra produkt, som kan användas till bland annat mat, byggmaterial och energi.
Fredrik Gröndahl jämför alger med skog. Den tar också upp koldioxid men ändå skördar vi delar av den och använder till allt möjligt. Alger är inte bara bra för miljön, de kan även skapa nya jobb och stimulera ekonomin. Precis som skog.
– Vi behöver skapa arbetstillfällen och det gör vi på det här sättet. Miljöfördelarna är ett enormt plus.
”Utredningen är nästan klar”
I dagsläget är det svårt, för att inte säga omöjligt, att odla alger. Det krävs uppemot 40 olika tillstånd, vilket kan ta flera år att få.
Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att utreda hur man kan ändra miljölagstiftningen för att underlätta algodling. Men det tar tid. Jordbruksverket fick i uppdrag av regeringen att göra utredningen redan 2018.
Izabela Alias är ansvarig för utredningen på Jordbruksverket. Hon menar att det tar tid för att det är ett väldigt omfattande arbete.
Kommer de nya reglerna att göra det enklare för privatpersoner och företag att odla alger?
– Vi lägger ner ett stort arbete med målet att underlätta ansökningsproceduren för näringsidkarna.
När kommer ni vara färdiga med utredningen?
– Utredningen är nästan klar. Det är samråd med berörda myndigheter och andra organisationer som återstår för att kunna förankra våra förslag.
