Att den tjugonde april skulle bli något av en internationell dag för cannabisrelaterade protester och händelser var inte vad de fem högstadiekillarna från Kalifornien som myntade frasen “420” väntade sig. Kodordet användes för att undvika att lärarna förstod vad de skulle göra efter skolan - nämligen röka marijuana klockan 16.20. Det har idag blivit till en rörelse som för människor samman världen över för att både fira och protestera mot cannabislagar.
Sedan 1960-talets hippie-era har det infunnit sig en sorts politisk konsensus runt om i världen om att cannabis är och ska förbli olagligt. Men under senare år har rösterna höjts, från såväl politiker som väljare, för att avkriminalisera och potentiellt legalisera plantan. I Kanada gick nuvarande premiärminister Justin Trudeau till val med ett löfte om legalisering, vilket nu har blivit verklighet och i USA faller delstat efter delstat för trycket. Senast i februari i år föreslog socialutskottet i Sverige att man skulle se över den svenska narkotikapolitiken, något alla åtta partier stod bakom.
Argumenten för legalisering är många och kretsar ofta kring att det finns en chans att sätta stopp för den kriminalitet som är kopplad till cannabis. Även ekonomiska aspekter kommer ofta på tal då en legalisering skulle innebära att staten skulle kunna ta skatter på det och att en våg av nystartade företag inom branschen skulle leda till fler anställda.
Det människor ofta verkar glömma är frågan om hur ett mer vardagligt användande av cannabis skulle påverka vår hälsa: vad gör egentligen cannabis med våra kroppar?
Fred Nyberg, professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala Universitet, svarar på våra frågor.
Vad händer i kroppen vid intagande av cannabis?
– Redan efter par minuter när man inhalerar marijuanan, det vill säga röken, ökar hjärtfrekvensen och även andningen påverkas. Bronkerna förstoras och blodkärlen i ögonen expanderar och man blir rödögd. Samtidigt efter bara några minuter kommer ruset som många är ute efter i form av avslappning, säger Fred Nyberg.
Fysiska skador på kroppen?
Liksom med tobak, cigaretter och andra droger man inhalerar innebär att röka cannabis negativa effekter på lungor, andningsfunktionen och hjärtkärl-relaterade funktioner. Det gäller främst om man konsumerar marijuana under en längre period. Det kan också innebära att man är mer sårbar för covid-19 viruset.
– Det får även effekter på hjärtat. Man vet att hjärtfrekvensen ökar i upp till tre timmar efter rökning, vilket hos vissa sårbara individer kan leda till hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, högt blodtryck och även hjärtdöd, säger Nyberg. Han säger att det inte är så vanligt men att risken finns där.
Skador på hjärnan?
När det kommer till potentiella skador på hjärnan och det centrala nervsystemet är det främst unga som är i farozonen. Nyberg listar fyra olika riskmoment, däribland försämrad mental hälsa, kognitiva försämringar, försämrad motorik och koordination och en eventuell beroendeutveckling.
Försämrad mental hälsa
– Psykiatriska komplikationer kan kopplas till unga som drabbas av en så kallad haschpsykos, säger Nyberg.
Han berättar om en i vänskapskretsen som drabbades av en sådan i deras övre tonår vilket ledde till komplikationer för resten av livet. Han är däremot noga med att påpeka att det inte händer alla men att det finns enstaka fall. Han hänvisar även till en relativt ny studie som spänner sig över ett antal stora städer, däribland London och Amsterdam, där en överrepresentation var tydlig när det gäller frekventa cannabisrökare och psykoser. Där upptäckte man att en högre procent av THC kunde leda till en fem gånger större risk att man drabbas av en psykos.
– THC-halterna på 70-talet brukade ligga på 3-5 %. Idag kan det ligga på uppemot 20%, säger Nyberg. Det har blivit ett problem i Kanada där många fortfarande vänder sig till den illegala marknaden just på grund av att THC-halterna där hålls jämförelsevis höga.
Nyberg berättar även att det finns risker kopplade till ångest, depression, fobier, panik och ett potentiellt utvecklande av en latent schizofreni.
Kognitiva försämringar
Ser man till kognitiva försämringar som kommer med användandet av cannabis kan det på kort sikt påverka minnet. Ser man på lång sikt försämrar det kognitiva förmågor som främst minne, inlärningsförmågor och tankeoperationer.
Med ett beroende i tonåren kan IQ:t potentiellt sjunka med 10-15 %. Det går, enligt Nyberg, att koppla till att hjärnan inte är fullvuxen förrän man är i 25-års åldern.
Hur cannabis påverkar hjärnan både akut och långsiktigt kan enligt Nyberg inte enbart förklaras med kausala samband utan andra faktorer som medfödda personlighetsdrag kan även bidra.
– Det är relaterat till ålder och även till kön och medfödda personlighetsdrag där vissa är mer sårbara, säger han och drar parallellen till alkohol då vissa kan klara av ett drickande medan andra inte.
– Även skolkapaciteten påverkas, säger Nyberg. Han hänvisar till flertalet separata studier som visar på att det infinner sig en sämre förmåga att fullfölja sina akademiska mål. Det ser man bland annat i Colorado där cannabis är legaliserat där man sett att fler studenter hoppat av high school.
Försämrad motorik och koordination
– Det är i lillhjärnan man har sett att funktionen i vissa celler förlorar i kraft och kapacitet, säger Nyberg.
Han förklarar att man får sämre förmåga att koordinera efter att ha konsumerat cannabis, vilket märks vid exempelvis bilkörning. Även det har man lagt märke till i Colorado där det varit ett ökat antal trafikolyckor där många inblandade har testats positivt på THC och cannabis.
THC är ett fettlösligt ämne och kan därför, när det väl är inne i kroppen, stanna kvar på fettvävnader under en lång tid. Det har även rapporterats att det har en halveringstid på sju dagar och därför har effekt under längre tid än man kanske tror.
– Jag skulle hellre ha någon som druckit några glas alkohol två dagar innan han ska sitta framför spakarna under min nästa flygning än någon som ett par dagar tidigare rökt ett antal jointar, exemplifierar Nyberg.
Att det skulle ha en långsiktig effekt på motoriken och koordinationen finns i nuläget ingen studie kring men hos frekventa användare av cannabis dröjer sig effekterna kvar under en längre period.
Kan man bli beroende?
– Det finns en risk, särskilt för en tonårshjärna, säger Nyberg och hänvisar till siffror från National Institute on Drug Abuse (USA) som visar att av dem som använt cannabis är det cirka en på tio som utvecklar beroende samt en av sex som börjar i sina tidiga tonår. Bland dagliga unga användare riskerar cirka en av tre att utveckla ett beroende.
– Men igen, det är olika från individ till individ. Vissa klarar av att röka då och då, andra inte, säger Nyberg.
Cannabis för medicinskt bruk?
– På samma sätt som att det finns komponenter i opium och i kokabusken som är medicinskt användbara, finns substanser i cannabis som man kan ta för medicinskt bruk, säger Nyberg.
Förutom THC finns i cannabis även CBD (cannabidiol) som har visats kunna dämpa de negativa effekterna av THC. Det kan även exempelvis hjälpa vissa patienter mot kramper vid epilepsi. Det finns i EU ett godkänt läkemedel där man renodlat CBD och fått det väl testat. Däremot så har Högsta domstolen i Sverige beslutat att vanlig CBD-olja med små mängder av THC ska räknas som narkotika.
- Därför ryms försäljning av CBD-olja inte inom lagrummet i Sverige, säger Nyberg.
Medicinsk cannabis har hittills aldrig nått upp till de krav som Läkemedelsverket i Sverige ställer på ett läkemedel: den medicinska effekten ska kunna hänföras till en eller två enskilda substanser, som passerar toxicitets-tester och kliniska prövningar på människor, så kallade fas 1-3 studier.
Legalisering av cannabis?
– Trots den legalisering som skett på vissa platser, gör själva användningen att många ändå riskerar att komma till skada, säger Nyberg.
Han menar på att man varken med legalisering eller avkriminalisering tar bort de negativa effekterna cannabis faktiskt har på kroppen. En legalisering verkar inte heller leda till att man blir av med det kriminella som man trodde att man skulle bli i Kanada, utan den verksamheten fortsätter. Sen har man den effekt som det kommer ha på ett visst antal unga som inte kommer att klara av skolan.
– Det är en hel del frågor att brottas med och det ligger nu i händerna på de ministrar som har frågan på sina bord, avslutar Fred Nyberg.
