Den 19 mars stängde Sveriges landsgränser. Kort därpå gick Folkhälsomyndigheten ut med hårda restriktioner beträffande social distansering. Uteserveringar och barer införde striktare restriktioner för gäster och två-meters-regeln cementerade sin plats i vardagens dialog. Men alkoholförtäringen upphörde inte med distanseringen. Istället flyttades skålandet från baren till hemmet, från drinkbordet till datorn.
Systembolaget ökade sin omsättning med tio procent under mars månad jämfört med året dessförinnan. Hälsoriskerna med alkoholintag är dock många. Systembolaget skriver på sin hemsida att senaste forskning visar att inte ens alkohol i små mängder är bra för hälsan. Även WHO uppmanar till minskat intag av alkohol under coronakrisen på grund av hälsoriskerna.
Hampus Berner, vinhandlare och ägare av Vinklubben Tre Kronor uppmuntrar alla att följa rekommendationer som ges av experter, men samtidigt tror han inte att människor kommer att sluta dricka helt då vin historiskt sett har fyllt en kulturell funktion. Hampus Berner tycker dock att konsumenter ska passa på att välja klokt vid valet av vin i coronatider - och fylla på sina vinkunskapsdepåer.
– De som är intresserade och vill lära sig mer om vin och historia har goda möjligheter att testa nya saker.
Varför dricker människor - historiskt och nutida sett?
– Konsumtion av alkohol generellt har länge fungerat som ett socialt verktyg och ett redskap för få bort tankarna från en hektisk omvärld. Vin är en njutning både i form av de otroliga komplexa smaker och aromer det kan ge oss, men också lugn, längtan, glädje och sociala samspel. Jag har hört flera människor i andra länder som sagt att de aldrig kommit en svensk nära förrän efter de druckit tillsammans, och vi firar många av våra högtider med alkohol.
– Människan har samlats runt och skålat i vin i årtusenden. Vin har haft en väldigt viktig och central roll i Europa sedan antiken, och i områden som Egypten och Babylon redan innan dess. Det romerska kejsardömet spred mycket kunskap om vinodling och olika druvsorter till stora delar av Europa eftersom de behövde vin till sina garnisoner. Det var rentav en lagstadgad plikt att den som ägde slavar i Rom behövde förse dem med vin. Även religiöst så har det spelat en stor roll, allt från offergåvor till gamla gudar som Bacchus till att man i Kristendomen betraktar vinet som en symbolisk presentation av Kristi blod. När man förbjöd vinproduktionen i USA under 20-talet så var nattvardsvin fortfarande ett undantag. Vin har varit något att samlas kring, diskutera om och njuta av i många tusen år. Ordet symposium som idag används för att beteckna en vetenskaplig konferens, kommer från grekiskans symposion vilket betyder ”att dricka tillsammans”, eftersom det var över vinet som diskussionerna ägde rum.
Vad är meningen med att inneha kunskap om vin?
– Det är alltid bra att göra genomtänkta köp och att ha med sig att ryktet påverkar priset. Ett områdes, lands, eller en druvas rykte behöver inte alltid ligga i linje med vinets kvalitet, Ett namns renommé byggs inte bara upp av att man gör bra eller dåligt vin. Konsortium och företag, till och med hela nationer, har länge krigat om att upprätthålla sin egen berömmelse och smutskasta sina konkurrenter. I Europa har man länge talat illa om Nya Världen bara för att de är farliga konkurrenter, och det har i sin tur drivit ner priserna på viner från områden som Sydamerika och Australien. Utöver det är kunskapen om vin också något som rent subjektivt kan öka njutning och respekt för vinet. Att veta vilken historia och vilket arbete som ligger bakom den exakta dryck som man har i sitt glas, allt från den romerska erövringen av områden till världskrigens förödelse har självfallet haft enormt stor påverkan och mycket av det syns fortfarande idag på viner och vilka länder som är ledande i den globala industrin.
– Ju fler som lär sig om vinvärlden får nog också upp ögonen för nya områden och historier som de inte upptäckt annars. Ett öppnare sinne och större respekt för områden man kanske tidigare underskattade tror jag kan medföra ett öppnare sinne också för olika kulturer.
Hur ska jag tänka om jag vill kosta på mig kvalitet framför kvantitet?
– Lägger man lika mycket pengar på en flaska vin på Systembolaget som man gör även på det billigaste vinet på en krog så kan man komma väldigt långt vad gäller kvalitet.
– Det finns absolut en objektiv fråga om kvalitet: ett grundläggande talesätt är att vinmakarens arbete är att förvalta den kvalitet som skapas i druvorna när de växer, och att åtgärderna under produktionen måste användas så att de tar bort så lite kvalitet som möjligt. Samtidigt så finns det också en subjektiv fråga om kvalitet. Attityden om att man ska ”lära sig hur man dricker vin”, känns elitistisk och förlegad. Att det finns tränade experter som har lärt sig om vin säger jag inte emot, men gillar man ett visst vin så gillar man det, och då är det inget mer att fundera över. Det handlar om att först hitta vilken typ av vin man själv föredrar. Gillar man fatkaraktär eller inte, vill man ha lite restsötma eller blommighet eller parfymton. Gillar man körsbär, päron eller äpple?
Systembolaget skriver på sin hemsida att inte ens ett glas vin om dagen är bra– vad har du för kommentar på det?
– Jag inte tror att det är en vidare ursäkt att man dricker vin av hälsoskäl.
– Det är bra att fundera på vad man tål och anpassa sig efter det. Emellanåt kan man också fundera på om man har problem om man känner att man kanske dricker mer än vad andra gör. Att ta en eller flera månader helt utan alkohol kan vara ett sätt för att se hur man klarar sig, och om man har ett beroende. Alkohol är ju en stor del av vår kultur och vårt sociala samliv. Jag tror på att vi får hålla reda på oss själva, och ser man någon i sin närhet som man tror har problem så är det viktigt att ta upp det även om det är svårt.