Det är en speciell syn utanför Systembolaget i Fruängen. Med start vid en kritad gul linje står folk i kö med två meters mellanrum för att bli insläppta av en anställd i reflexväst. Det är snart helg och för att inte det ska bli trängsel i butiken har man infört kösystemet. Allt för att hålla nere smittorisken. Men det är uppenbart att svenska folkets efterfrågan på att handla alkohol inte har minskats. Tvärtom har det ökat.
Systembolagets nationella försäljning under årets första kvartal visar på en ökning med sju procent jämfört med fjolåret och ser man bara till mars var ökningen på tio procent i jämförelse med 2019.
– Troligtvis har det att göra med stängda gränser till Danmark och Tyskland och att folk inte kan åka dit och handla. Och att man väljer att inte gå till barer, säger Sofia Brännborn, pressekreterare på Systembolaget.
Kanske inte oväntat under rådande coronakris, men det påverkar likväl stora delar av befolkningens alkoholvanor. Folkhälsomyndighetens restriktioner har oundvikligen satt många krogar under ekonomisk press och det finns anledning att tro att drickandet har förflyttats till hemmet i större utsträckning. Anders Hammarberg, legitimerad psykoterapeut och docent vid Karolinska Institutet, hjälper till att reda ut situationen.
Hur ska man tolka Systembolagets statistik?
– Det är lätt att först känna att försäljningen ökar, men totalt har man inte sett någon dramatisk ökning, tror jag, om man ser till den totala importen, till barer exempelvis. Det kommer att ta ett tag att beräkna totalkonsumtionen, säger han.
Mycket av Anders Hammarbergs forskning fokuserar på psykisk ohälsa i kombination med alkoholkonsumtion. Han är tydlig med att det ännu har gått för kort tid för att den ännu pågående krisen ska kunna undersökas rättvist, men säger att det finns tecken på att den psykiska ohälsan faktiskt har minskat under pandemins gång.
Vad kan det bero på?
– Det främjar en del positiva beteenden mellan människor. Att det bildas en gemenskap och, det kan låta fånigt, men att folk känner att de har en uppgift, en mening. Men sedan på längre sikt vet man ju inte, när arbetslöshet och ekonomiska problem slår igenom.
Arbetsdag med semesterkänsla
En annan följd av coronakrisen är att många väljer att arbeta hemifrån. När Läget når Anders Hammarberg på telefon är det en intervju som hålls från varsin privat bostad och helt spekulativt kan hållas med pyjamas som outtalad dresscode.
– När man stannar hemma och arbetar blir det mindre ramar och därmed fler tillfällen att dricka. En del säger att det har gett dem möjlighet att reglera sin konsumtion – alkohol är som mycket annat socialt betingat. Så det finns ingen entydig bild kring detta. I viss mån kan man likna det vid semester där man inte har lika mycket ramar. Har man då ett beroende är det lättare att man halkar in i det, säger Anders Hammarberg.
Det finns inga data ännu, men Hammarberg gissar att vi kan få se en polarisering i hur folk hanterar sin alkoholkonsumtion nu och förenklar det med att beskriva det i två olika grupper. Den ena med ett lättare och mer situationsbundet beroende begränsar sitt umgänge för att begränsa sitt drickande – vilket i nuläget sannolikt är lättare än vanligt.
Något som kan stärka den teorin är Systembolagets statistik från påskhelgen då försäljningen minskade med tre procent jämfört med 2019.
– Det skulle kunna bero på att man inte har kunnat träffas som vanligt under påsken i år, spekulerar Sofia Brännborn.
Den andra gruppen Hammarberg resonerar kring har mer av ett vardagsdrickande hemma och använder alkohol som självmedicinering mot depression, ångest eller sömnproblem.
– Jag tycker det verkar finnas en tendens, men krisen kan innebära annat också. Den typiska personen med beroendeproblem sitter inte på en parkbänk, utan de jobbar eller pluggar och kan ha svårt att hinna med hälsosamma beteende som de önskar och använder alkohol för att varva ner. Nu har folk generellt mer tid över, vilket kan leda till att man faktiskt börjar träna eller liknande, säger Anders Hammarberg.
De mest utsatta – nu och i framtiden
I Sverige har man som bekant inte infört något utegångsförbud eller karantän, men social distansering har likväl inneburit att familjer spenderar mer tid tillsammans. Anders Hammarberg menar att det är i detta man också hittar den mest utsatta gruppen vad gäller alkoholberoende.
– En grupp som jag jobbar hel del med är personer som lever nära med alkoholberoende. Partners och barn. Då kan det resultera i våld eller att barn kommer i kläm. Den gruppen kan jag gissa får det värre nu, säger han.
Hur ser du på fortsättningen?
– Skulle man likna denna situationen vid en ekonomisk lågkonjunktur kan man se att den psykiska ohälsan ökar. Men sen är det faktiskt så att när det kommer till drog- eller alkoholmissbruk handlar det även om tillgång. Finns det inte pengar kan det paradoxalt nog vara så att det minskar. Det finns tendenser på att höginkomsttagare ofta dricker mer.
