Det är sen eftermiddag i maj. Från fontänen sprutar vatten som lyser kristallklart i solljuset. Snart är det sommar och många har ansökt till universitetet till höstterminen.

Nära tunnelbanestationen vid Karlaplan är Österrikes ambassad. En trappa upp ligger handelsavdelningen där Martin Glatz jobbar. Han är representant för Österrikes handelskommission Advantage Austria i de nordiska länderna och har arbetat i Stockholm sedan 2020. Förutom huvudkontoret i Stockholm finns det även kontor i Oslo, Köpenhamn och Helsingfors som Glatz också är ansvarig för.

— Vår roll är att hjälpa österrikiska bolag att komma in i marknaden utomlands, att vara framgångsrika där, att skapa kommunikationsnätverk och så vidare, förklarar han.

Som diplomat flyttar man ofta. Förutom sitt hemland Österrike har Glatz bott i Sverige, Egypten, Kanada, Kina, och Japan. Han menar att det är den roligaste aspekten av sitt jobb.

— Man börjar jämföra hur saker är i olika länder. Man lär sig otroligt mycket om samhällen, kultur och historia.

— Skulle du rekommendera elever på universitetet att jobba eller studera utomlands något år?

— Absolut. Jag tycker nästan att det borde vara obligatoriskt.

— Varför det?

— Man är inte en erfaren person om man bor kvar i Österrike eller i Sverige. Vissa människor studerar ett halvår men glömmer sedan bort det de har lärt sig, vilket är synd. Det mest givande är att hålla kontakt med personerna som man har träffat i olika sammanhang i livet. Det är genom mänskliga relationer som man lär känna ett land, inte genom att titta på en karta.

Fattiga studenter

Men alla har inte råd att studera utomlands. Med tanke på den pågående inflationen har det blivit mycket dyrare att resa.

— Universiteten samverkar mer med varandra än vad de gjorde innan, för elevernas skull. Jag är övertygad om att det finns många möjligheter för unga människor som vill studera internationellt, mycket mer än vad som fanns för 40-50 år sedan.

Enligt Glatz är det mer avgörande hur man utövar sina intressen och mindre viktigt vilka talanger man har.

— Jag tror att det har mindre att göra med yrket som man är intresserad av och mer att göra med hur skicklig man är.

Många färdigheter kan användas i många olika yrken. Sedan går det att hitta alla möjliga olika jobb där man kan applicera sina talanger, hemma eller utomlands, tillägger han.

Våga ta risker

Glatz menar att attityden man har är mer avgörande än ens ekonomiska förutsättningar.

— Det är inte alltid bra att vara för bekväm av sig. Då är man ovillig att ta risker. När jag bodde i Japan märkte jag att den yngre generationen inte talade engelska lika flytande som deras föräldrar. De ville inte resa hemifrån. Deras förfäder byggde upp ekonomin medan barnen var nöjda att leva kvar i sina kokonger.

Nuförtiden finns det jobb som går ut på att man arbetar på distans. På så sätt kan man jobba för internationella företag men slippa att flytta till ett främmande land. Detta koncept tycker Glatz är oerhört tråkigt och att man förlorar mycket mer på det än vad man vinner.

— Jag säger detta till alla unga människor: det är så mycket som händer ute i världen. Saker som man inte ser online. Du växer som person när du vågar lämna din comfort zone. Du måste hitta dig själv innan du känner dig trygg.

Identitetsfrågan

När man inte är trygg i sin identitet kan det vara lätt att fästa sig vid patriotism. I ett alltmer globaliserat samhälle där gränserna blir suddigare kan världen plötsligt kännas alltför stor. Förtjusningen i hemlandet kan bli ett sätt att motverka rädslan för det okända.

— ‘Vem är jag?’ Vissa människor försöker få ett svar genom att knyta sig an till ett land. Men är det egentligen det bästa svaret?

Glatz menar att en persons identitet är så mycket mer än endast var han eller hon kommer ifrån.

Språkbrister

I en studie gjord av Bookings.com visar att nästan två tredjedelar av människor tycker att det är lite läskigt att resa. En stor anledning är att man inte alltid talar landets språk.

Att kunna ett språk underlättar kommunikation avsevärt. Hos Advantage Austria är det ett krav för personalen att kunna tyska så att de kan kommunicera med klienter i Österrike. På kontoret i Stockholm är en del av personalen från Sverige och de kan tolka svenskan för de som endast talar tyska.

Utöver språket är det viktigt att visa ett intresse för landet som man bor i.

— Vi hade en pågående diskussion när jag arbetade i Kina där österrikiska bolag ville hyra en sinolog (någon som har studerat kinesiska språk och kultur) för att underlätta kommunikationen. Problemet var att sinologerna inte alltid hade kunskap i business. De var hopplösa, faktiskt. De kunde saker om kinesiska poeter men ingenting om business i Kina.

Språket är inte alltid lika relevant i varje kontext. Det är viktigare att vara nyfiken på kulturen och försöka förstå hur folk tänker, menar Glatz.