På morgonen hissades den romska flaggan vid Honnörstrappan utanför Stadshuset. De gröna och blå färgerna representerar landet och himlen. Det röda hjulet är en påminnelse om romernas vandring från Indien, som har ett liknande hjul på sin flagga. Romadagen firas till minne av den första internationella kongressen för romer som ägde rum i England 1971. Den brukar kallas för Londonkongressen och det var under den som flaggans utseende bestämdes.
Tårta och brobyggare i Farsta
I Farsta bibliotek har en grupp människor samlats under eftermiddagen för att fira dagen. Den stora marsipantårtan väntar tålmodigt medan några föredrag hålls. Tre kvinnor håller i en presentation om stadens inkluderingsprojekt ”Romska brobyggare”. Det handlar om att vara en länk mellan romer och myndigheterna. Brobyggarna har en ny podcast som heter ”Dialogens brygga” och släpper det andra avsnittet nu på fredag.
Därefter samlas åskådarna i ett av kaféets hörn och får höra Vincent Taikon, 23, prata om sina fotografier. De är inspirerade av hans romska identitet. På bilderna syns hästar, färgglada tyger och kvinnor som syr. Han berättar att han har varit intresserad av fotografering sedan han var liten.
– Fotografering är ett sätt att fånga ögonblicket och komma ihåg vad som har varit. Det är viktigt att bevara hur den romska kulturen och kläderna ser ut, det är saker som kan glömmas bort annars, säger han till Läget.
Den romska kulturen skulle kunna glömmas bort för att många unga idag inte vågar vara öppna med sin romska identitet. De kan vara rädda för att bli retade eller till och med utsatta för hatbrott. Att barnen inte berättar att de är romer betyder att de inte kan få utbildning i språket romani chib och skolor har tidigare varit dåliga på att utbilda om romsk kultur.
Efter att Vincent Taikon och en annan ung man pratat färdigt serveras tårtan till slut. I hörnet av kaféet sitter Mikael Demetri med en tårtbit och en kopp kaffe. Han var på plats vid Londonkongressen på sjuttiotalet och firar nu sin 53:e nationaldag. Han berättar att firandet brukar innehålla musik, dans och mat men också att tal med fokus på romers rättigheter är en viktig tradition.
Fest och framtidsdiskussion
Både musiken och de allvarliga talen var delar av ett senare firande i Skarpnäcks kulturhus. Det arrangerades av kulturföreningen É Romani Glinda, vilket betyder ”den romska spegeln”. Där talade anställda vid Stockholms stad och kulturministern Parisa Liljestrand om de senaste årens arbete och vad som behöver göras i framtiden. Ett mål som flera talare tog upp är att “den rom som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter som en icke-rom”. Samma mål tas också upp i Stockholms stads egen strategi för romsk inkludering.
I strategin står det bland annat att romer ofta har det svårare på arbetsmarknaden på grund av låg utbildning och antiziganism från arbetsgivare. Antiziganism eller antiromanism betyder att någon har negativa fördomar om romer. För att göra det lättare för romer på arbetsmarknaden ska Stockholms stad bland annat ge unga romer vägledning och ordna vuxenutbildningar åt äldre.
Rafael Szoppe jobbar med romsk inkludering på just Stockholms stad. Han håller också tal i Skarpnäcks kulturhus och betonar där hur sällsynt Stockholms stads strategi är.
– Det tycker jag att vi ger Stockholms stad en applåd för, för det är inte alla kommuner och städer som tar den här frågan på det allvar som krävs, säger han.
Rafael Szoppe fortsätter med att berätta om arbetet med romers relation till myndigheter, arbetsmarknaden och skolväsendet. Han avslutar sitt tal med att uppmana romer att gå till sina egna stadsdelar och ställa krav på att få vara delaktiga och ta del av sina rättigheter.
Mellan talen spelas traditionella och egenskrivna låtar av bandet Amé sam rom, vilket betyder ”vi är romer”. Mikael Demetri är på plats även här i Skarpnäck och har sett bandet flera gånger förut.
– Man träffas ju hela tiden på sådana här tillställningar. De spelade jättefint, säger han.
Under Londonkongressen för 53 år sedan beslutade man att ”rom” var termen som skulle användas - inga andra nedsättande ord. Låten Gelem Gelem utnämndes också då till romernas officiella nationalsång. Det var den första låten som bandet Amé sam rom spelade på årets romadagsfirande.
