Sopdyk – så hanterar studenter ekonomikrisen

Studenten Ebba, 24, gräver i matbutikers containrar och äter kastad mat. En spänning i vardagen men också ett sätt att spara pengar, som är olagligt.

Ebba sparar pengar på att rota i sopor.
Ebba sparar pengar på att rota i sopor.

Pannlampa, våtservetter och sunkiga gympadojjor är en del av dumpstrarens verktygslåda. Klockan är tio på kvällen och Ebba och hennes två vänner väntar på att den sista matbutikspersonalen ska gå hem. De har kommit tidigt ikväll för att hinna före ett annat gäng sopdykare.

– Man får definitivt lite adrenalinpåslag, säger Ebba, som inte vill gå ut med sitt efternamn.

Dumpstring är när man tar vara på slängd mat. Genom att rota i sopcontainrar hittar Ebba och hennes vänner varor som precis har passerat sitt bäst före datum, men som fortfarande går att äta.

– Jag gör det för att det är gratis mat, jättebra när man är student.

Enligt SCB har matpriserna gått upp med 20% senaste året. Prisökningarna har slagit hårt mot studenter. I perioder har Ebba veckodumpstrat istället för att veckohandla. När hon berättar för andra vad hon håller på med blir de intresserade.

– Många av mina klasskompisar har dålig ekonomi. Allting är så dyrt och det är tråkigt att alltid behöva kolla på prislappen.

I kompostkärlet finns det frukt och grönt, men även förpackade varor som bröd.
I kompostkärlet finns det frukt och grönt, men även förpackade varor som bröd.
Det är bara att knalla in

När Ebba rotar runt i andras sopor kan hon bland annat göra sig skyldig till olaga intrång. Men hon är tydlig med att där de brukar dumpstra kan de gå in utan att bryta upp något lås eller hoppa över stängsel.

– Det är bara att knalla in. Det finns en soptunna för matavfall, där brukar man hitta grönsaker, men ofta finns det även förpackad mat. Sen finns det en stor sopcontainer för restavfall.

Den ena personen står i soporna och hivar upp tomater, bananer och förpackade rotfrukter till den andra som tar emot. Ibland hittar Ebba kött och andra dyrare matvaror, men hon försöker att inte plocka på sig mer än vad hon kan äta upp.

– Jag tar så mycket jag behöver. Om jag hittar jättemycket bananer eller bröd brukar jag ta med mig och frysa in.

Senaste gångerna har de däremot inte fått leta mat i lugn och ro. Vakter har avbrutit deras sopdyk och hotat med att ringa polisen.

– De gånger som vi har blivit påkomna så känns det inte bra, de är ju inte glada på en. De brukar säga ”Ni vet att det här är olagligt”.

Ebbas skörd från dumpstringen
Ebbas skörd från dumpstringen
 Det känns lite som civil olydnad

Första gången Ebba dumpstrade var för ett och ett halvt år sedan. Hon hade hört talas om det och tyckte det lät spännande. Sedan dess har hon blivit en van dumpstrare. Men att spara pengar är inte det enda som lockar med att äta slängd mat.

– Det känns lite som civil olydnad. Från en miljösynpunkt är det dåligt att det slängs jättemycket bra mat. Man gör något bra på samhällsnivå, genom att markera att den här maten går att äta.

Ebba och hennes kompisars sopdyk pågår under några få minuter. Efter att de har delat upp skörden rättvist beger de sig hemåt igen.

Ämnen i artikeln
Andra läser just nu
Mer från: Ekonomi
Mer från Läget