Stress och oro är naturliga känslor som är obehagliga men ofarliga att känna. Man brukar skilja på kortvarig stress och långvarig stress då de påverkar oss människor på olika sätt.
Kortvarig stress är i grunden bra för oss. Till kortvarig stress räknas sådant som pågår i minuter, timmar eller dagar. Vid kortvarig stress utsöndras adrenalin och noradrenalin som gör oss vakna och alerta.
Långvarig stress däremot kan leda till psykisk ohälsa. Stress för coronaviruset räknas som långvarig stress, då det redan pågått i flera månader. Men vad som räknas som långvarig stress kan variera mellan olika personer, menar Sandra Tamm, ST-läkare i psykiatri och forskare vid stressforskningsinstitutet och Karolinska institutet.
– Tidsaspekten är rätt komplicerad, för vi vet inte exakt var gränsen går. Det är sannolikt också individuellt, säger hon.
Osäkerheten kring coronaviruset ökar ångesten
Ett problem med coronakrisen är osäkerheten kring hur länge den kommer att pågå. Det stressar oss att inte veta hur det kommer utveckla sig.
– Vi vet från tidigare forskning att just oro för smitta är en väldigt stark stress för kroppen. Men eftersom vi inte vet hur länge det här kommer att hålla på är det för tidigt att säga på gruppnivå vad det har för konsekvenser, säger Sandra Tamm.
Men Tamm ser också att stress kan vara något positivt när det omvandlas till goda handlingar.
– Man ser nu ganska många exempel på hur folk nu använder sin stress för att hantera det här. Människor kommer på initiativ för att hjälpa sjukvården eller utsatta människor, säger hon.
"Människan är förvånansvärt anpassningsbar"
Fredrik Livheim är psykolog och forskare kring stress vid Karolinska institutet. Han menar att det finns tre saker som stressar alla människor: saker som är nya, saker som är okontrollerbara och saker som är oförutsägbara. Coronakrisen uppfyller alla dessa punkter.
Livheim menar att vi människor historiskt sett har klarat av kriser bra. Han nämner bombningarna över London under andra världskriget.
– Livet fortsatte ändå, det blev saker gjorda och det blev barn gjorda. Människan är förvånansvärt anpassningsbar, så där känner jag en tillförsikt, säger han.
Acceptera och sätt ord på dina känslor
Livheim menar att känslor av oro och ångest aldrig är farliga, men att man bör uppmärksamma sina känslor istället för att fly från dem.
– Känslor är aldrig farliga, men ofta är vår första instinkt att vi inte vill känna det som är jobbigt och att man försöker att inte känna det man faktiskt känner. Det som händer då är att de tar extra energi och blir ett slags lidande över lidandet som är onödigt, säger han.
Första steget för att bli av med sin ångest är enligt Livheim att acceptera sina känslor och sätta ord på dem.
– Att konstatera att just nu händer det här, det är en märklig situation som påverkar alla så det är inte konstigt att jag känner det jag gör. Öppna upp och benämna vad jag känner: just nu känner jag ångest, oro, sorg, och så vidare, säger Livheim.
Gör saker som du mår bra av
Något som kan förstärka vår coronaångest är att vi lever i ett digitalt samhälle där vi är uppkopplade 24/7. Att sitta hemma och ta del av coronanyheter dygnet runt kan göra oss stressade. Livheim menar att vi aktivt behöver reflektera över vilka typer av nyheter som vi konsumerar.
– Jag tror nog att det är sunt, framför allt om man upplever det som ett problem, att bestämma vilka tider du vill ta in nyhetsrapportering och vilken typ. Och hitta saker som ger näring, återhämtning och vila – som att gå ut i naturen eller verkligen vara närvarande och leka med ett barn, säger Livheim.
På sikt tror Livheim att coronapandemin kan leda till en ökad medvetenhet för hur vi ska ta hand om oss själva och vår planet.
– Jag tänker att det här kommer gå över, tror jag, och kan leda till en större reflektion för oss som individer och samhälle över hur vi vill styra upp riktningen på hur vi lever och agerar för att ta hand om planeten och oss själva på ett bra sätt.
