För knappt två veckor sedan hittades en gravid kvinna i 20-årsåldern död i en lägenhet i centrala Örebro. Ett par dagar senare begärde åklagaren häktning av en man i 20-årsåldern på sannolika skäl för mord på kvinnan. Åklagaren Elisabeth Andersson har bekräftat att de haft en relation till varandra. Men vad för slags relation det handlar om vill Andersson inte uppge.

Mäns våld mot kvinnor - ett samhällsproblem

Enligt Nationellt Centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet dödades tio kvinnor i Sverige av en förövare de haft en parrelation med under 2022.

Vad mannen och den mördade kvinnan i Örebro hade för slags relation är ännu inte bekräftat. Men att kvinnor utsätts för våld av män i nära relationer är ett samhällsproblem som leder till att flera kvinnor mister livet varje år.

– Dödligt våld mot kvinnor i nära relation är den mest extrema form av mäns våld mot kvinnor. Det är toppen av ett isberg. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är utbrett och det är ett samhällsproblem, säger Ylva Porsklev som är presskontakt på NCK.

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män. Men statistiskt sett är det kvinnor som drabbas oftare av upprepat och allvarligt våld, enligt Socialstyrelsen. Vad våld i nära relationer faktiskt kan innebära är dessutom mångfaldigt. Det kan bland annat handla om brottsliga gärningar, såsom fysisk våld och sexuella övergrepp, men även om psykisk våld, ekonomisk utnyttjande eller isolering.

Våldet kan alltså se ut på olika sätt. Och det kan få stora konsekvenser.

– Är man utsatt för våld så kan det påverka hela ens livssituation. Det kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt. Så det är absolut ett samhällsproblem, menar Ylva Porsklev.

Vad uppmärksammas i media?

De fall vi hör om i media är främst de som slutar med mord. Men Porsklev menar på att detta är en fråga som bör lyftas mer i samhället.

– Media rapporterar ofta om mord, eftersom det är ett spektakulärt brott. Men det som är viktigt är att lyfta våldet till en samhällsnivå och inte bara se det som enskilda tragiska fall.

– Men det tycker jag medierna har blivit bättre på. Även samhället i stort pratar mycket mer om det som ett samhällsproblem, lägger Porsklev till och menar på en förbättring i samhället.

Ett annat steg i rätt riktning menar Porsklev är högskoleförordningen från 2018. Där infördes examensmålet att våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor skulle vara obligatoriska kurser på åtta olika högskoleutbildningar.

Vad kan vi som samhälle göra?

Trots framgångarna inom området menar Porsklev att det fortfarande finns mycket som vi som samhälle kan bli bättre på.

– Det måste finnas kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Så att vi blir bättre på att upptäcka våldet. Man måste satsa på kunskap och utbildning och där har det skett förändringar.

– Det är viktigt att frågan lyfts i samhället och att vi pratar om våldet. Det kan bidra till att fler utsatta vågar söka hjälp. Den som är utsatt för våld berättar sällan det spontant. Utan man måste ställa frågor om våld aktivt.