Dystra rubriker är vanliga när det kommer till landets bibliotek. I takt med digitaliseringen har efterfrågan på fysiska böcker sjunkit drastiskt. En process som påskyndats ytterligare under pandemin. Då digitala lösningar har klara fördelar jäntemot fysiska.
Nedmonteringen av biblioteken bör ses som problematiskt då det står i skollagen att alla grundskolebarn ska erbjudas tillgång till ett bibliotek. Trots detta är det långt ifrån alla skolor som uppfyller kravet. I en granskning gjord 2015 av SVT, visade det sig att var sjätte grundskoleelev inte gavs tillgång till ett bibliotek. Dessutom saknas ofta personal. Biblioteken består ofta istället av osorterade hyllor av böcker.
I Linköping har man under de senaste åren valt att arbeta för bibliotekens överlevnad. Mellan 2015 och 2020 gick de årliga utgifterna för biblioteken från 72 mKr till 128 mKr. En ökning som utgör undantaget från de annars dystra siffrorna presenterade av SCB. Främst har pengarna gått till skolbiblioteken.
Catrin Eriksson, skolbibliotekschef i Linköpings kommun förklarar att man satsat stort på skolornas bibliotek under de senaste åren.
– Vi har arbetat mycket med att rusta upp våra skolbibliotek. Förutom ett flertal nystartade bibliotek har vi satsat på att bemanna de nuvarande. För att lyckas med detta har vi startat ett traineeprogram för att locka personal.
